nn TEESE ES IKT OR ER ES TEE Sambetta mot de orlsanska prinoe Sårno; TF ffanökå Katlönalförgarnlingen är förslag väckt att staten skulle återgitva Ludvig Filips arfvingar de gods, som Napoleon från dem tog i beslag. Republikanerna med Gambetta i spetsen analla både denna motion och dessa prinsar, som sträfva cfter både rikedom oth kronä. . blartbettas tidfing yttrar; bländ annat: För himlens skull, godt folk, Flömmen iöke en hederlig familj, som haft otur och förlorat allt under revolutionen! En allmosa åt Ludvig Filips söner, åt Filip Egalit6s sonson, åt Montespans ) afkomlingar, åt hertigen af Peuthtövres sonsohs son, Ludvig den l4:deg legititrerade bastards sista arfvinge! En allmosa åt Åumale, Herren till Bhantilly och andra ställen, Conds arfvinge genoti baronessan Feuchres! En allmosa åt Montpensier, Marie Louise Ferdinande af Bourbors, infantipna af Spanien och den storsinnade Isabellas syster, lyckliga make! En gllmosa åt FInidvig Filip Albert af Orlgans, grefve af Paris, familjens och tronkandidaternas hufvud, sonson till en prinsessa af Mecklenburg-Schwerin och make till en. spanjorska af halfblod! En allmosa åt Don Joinville af Aragauza, svåger till kejsaren Don Pedro; den andre med detta namn! En almösa åt hela skatan af små prinsar, som leda sitt upphof från Ludvig Filips fruktbara stam! Ni få icke knussla, kära fransmän! Alla dessa prinsar äro pigghågade på gods och guld; gifven dem således tillbaka Frankrikes på villebråd rika skogsmarker, de täta skogarne, de blomstrande fälten, de bördiga ängarnel De tillhöra dem och endast dem, de begära sin furstliga egendom åter. Deras förfäder ha på rättmätigt sätt förvärfvat den, genom konfiskation och prostitution, genom Ludvig den 14:de och Montespan ... Efter tjuguårig landeflykt återvändaLudvig Filips söner till Frankrike. Hvad är deras första ord? Gifven oss tillbaka våra egodelar, gifven oss tillbaka de göds, 8om man tagit ifrån oss!4 Frankrike är halft ruineradt, dess blol har flutit i strömmar, det har förlorat två provinser. Herrarne af Orlgans tänka blott på att åter samla sin förmögenhet. Allas sinnen sväfva i dödlig ångest; med bekymmer ser man framtiden an: skall Frankrike återfinna sig sjelf? Skall det lögga den senaste tidens hårda lärdomar på hjertat och icke längre förblifva splittradt? Herrarne af Orldans låta uppsätta betänkanden, i hvilka tydligt ådagalägges att egendomarne Amboise, Bondy, Joinville, Eu, Dreux och St Dizier måste återgifvas dem. — Vintern är sträng, saön faller i massor, fångarne på pontonerna lida bittra qval, qvinnor och barn i förstäderna gråta och bryta almosornas bittra bröd? När skall benådningen komma? När skall så mycket elände och så mycken smärta för oskyldiga offer taga ett slut? Skall man innu längre se den hemska afrättningsplu.onen uppmarschera i Satory? Allt detta bekymrar föga de allvarliga statsmännen, lo fina politikerna; hufvudsaken är, att herrarne af Orleans få tillbaka ända till den minsta fläck jord, som en gång tillhört dem. ) En dotter till Ludvig XIV:s älskarinna, fru le Montespan, mademoiselle da Blois, blef gift ned hertigen af Orltans.