Skandinaviska folkmusikens ursprung och utbredning. I torsdags och fredags i förra veckan höll hr C. EE. Södling i musikaliska akademien föredrag öfver den skandinaviska folkmusikens ursprung i österländerna samt degs hitkomst och utbredning härifrån till större delen af öfriga europeiska länder. Detta ver hufvudsakligen samme ämne; som hr S, behandlade i de föredrag, han under åren 1858 och 1859 höll i hufvudstaden. Hr 8. har sedan dess fortsatt sina föresknivgar i detta ämne, dervid understödd af en wvidsträckt beläsenhet, och han har derunder lyckats, blaad annat, i vårt land påtröffa musikinstrumenter, om hvilkas tillvaro i Dverige man förut icke haft aning. Hans bevisning af åsigten om vår folkmusiks ursprung och att många andra länder hafva den skandinaviska norden att tacka för hvad de ega af folkmusik synes så bindande och fullständig, att derom intet tvifvel vidare torde kunna ega rum. Denna åsigt är, såvidt vi känna, af hr S. första gången framställd, men han har ej kunnat glädja rig åt att densamma blifvit något allmännare omfattad. Med den ihärdighet, som en djupt rotad öfvertygelse och en varm kärlek till den sak, man omfattat, alltid alstra, har hr B.-dock fasthållit tanken att kunna åt fosterlandet vindicera den ära, seom det enligt bans mening äfven i denna sak med rätta tillkom; och han har nu haft glädjen vinna understöd, beträffande frågan om den nordiska folkmusikens ursprung, af den vid Kensington museum i London anställde tyske lärde musikern O. Engel, hvilken i ett år 1864 utgifvet verk uttalat samma åsigt, som hr 8. förut förgöfves sökt bibringa sina landsmän. , I de nu hållna föredragen omnämndes den i Orienten uppkomna skalan af 5 toner — nemligen den 1, 2, 3, 5 och 6 toner-af den vanliga durskalan — och. hvilken skala ännu begagnas i Kina, Kokinkina, Birma, Ostindien, Sumatra, Java etc., liksom ock hos berberna. Otvetydiga spår deraf förekomma äfven i vår folkmusik, äfvensom i många moderna tonstycken, hvilkas författare omedvetet kopierat hvad som legat i det nationella sånglifvet, under det de sjelfva trott sig komponera. Enligt talarens åsigt, för hyilken han anförde flera bevis, skulle denna fortplantat sig till andra europeiska länder, hvarigenom förklaras dess befintlighet bland stammarne af keltisk ras m. fd. Att femtonskalan funnits hos oss, derpå fann talaren ett bevis i ett instrument, mej ett anglosachsiskt ord kalladt hummel, och hvilket han påträffat i Helsingborg, der det tillverkats i förra århundradet. På detta instrument, hvartill motstycke endast finnes i europeiska Turkiet, finnes fem-tonskalan angifven. I afseende å skalan med 7 toner utan oktav, fann föreläsaren denna vibserligen vara af. egyptiskt ursprung, men från norden har den icke desto mindre öfvergätt till flera europeiska länder. En på depna tonform grundad sång är Liten Karin tjente ete. sådan talaren hört den sjungas af en dalkarl och sedermera upptecknat den. Erinringar om denua skala ansåg talaren återfinnas äfven i många af våra moderna kompositioner, hvarpå flera prof anfördes, liksom föreläsaren ock förevisade åtskilliga fornnordiska musikinstrument och afbildnin