Skandinaviska folkmusikens ur-
sprung och utbredning.
I torsdags och fredags i förra veckan höll
hr C. EE. Södling i musikaliska akademien
föredrag öfver den skandinaviska folkmusi-
kens ursprung i österländerna samt degs hit-
komst och utbredning härifrån till större
delen af öfriga europeiska länder. Detta
ver hufvudsakligen samme ämne; som hr S,
behandlade i de föredrag, han under åren
1858 och 1859 höll i hufvudstaden. Hr 8.
har sedan dess fortsatt sina föresknivgar i
detta ämne, dervid understödd af en wvid-
sträckt beläsenhet, och han har derunder
lyckats, blaad annat, i vårt land påtröffa
musikinstrumenter, om hvilkas tillvaro i
Dverige man förut icke haft aning. Hans
bevisning af åsigten om vår folkmusiks ur-
sprung och att många andra länder hafva
den skandinaviska norden att tacka för hvad
de ega af folkmusik synes så bindande och
fullständig, att derom intet tvifvel vidare
torde kunna ega rum. Denna åsigt är, så-
vidt vi känna, af hr S. första gången fram-
ställd, men han har ej kunnat glädja rig
åt att densamma blifvit något allmännare
omfattad. Med den ihärdighet, som en djupt
rotad öfvertygelse och en varm kärlek till
den sak, man omfattat, alltid alstra, har hr
B.-dock fasthållit tanken att kunna åt fo-
sterlandet vindicera den ära, seom det enligt
bans mening äfven i denna sak med rätta
tillkom; och han har nu haft glädjen vinna
understöd, beträffande frågan om den nor-
diska folkmusikens ursprung, af den vid
Kensington museum i London anställde tyske
lärde musikern O. Engel, hvilken i ett år
1864 utgifvet verk uttalat samma åsigt, som
hr 8. förut förgöfves sökt bibringa sina
landsmän. ,
I de nu hållna föredragen omnämndes den
i Orienten uppkomna skalan af 5 toner —
nemligen den 1, 2, 3, 5 och 6 toner-af
den vanliga durskalan — och. hvilken skala
ännu begagnas i Kina, Kokinkina, Birma,
Ostindien, Sumatra, Java etc., liksom ock hos
berberna. Otvetydiga spår deraf förekom-
ma äfven i vår folkmusik, äfvensom i många
moderna tonstycken, hvilkas författare omed-
vetet kopierat hvad som legat i det natio-
nella sånglifvet, under det de sjelfva trott
sig komponera. Enligt talarens åsigt, för
hyilken han anförde flera bevis, skulle denna
fortplantat sig till andra europeiska länder,
hvarigenom förklaras dess befintlighet bland
stammarne af keltisk ras m. fd. Att fem-
tonskalan funnits hos oss, derpå fann tala-
ren ett bevis i ett instrument, mej ett
anglosachsiskt ord kalladt hummel, och hvil-
ket han påträffat i Helsingborg, der det till-
verkats i förra århundradet. På detta in-
strument, hvartill motstycke endast finnes i
europeiska Turkiet, finnes fem-tonskalan an-
gifven. I afseende å skalan med 7 toner
utan oktav, fann föreläsaren denna vibserli-
gen vara af. egyptiskt ursprung, men från
norden har den icke desto mindre öfvergätt
till flera europeiska länder. En på depna
tonform grundad sång är Liten Karin tjente
ete. sådan talaren hört den sjungas af en
dalkarl och sedermera upptecknat den. Er-
inringar om denua skala ansåg talaren åter-
finnas äfven i många af våra moderna kom-
positioner, hvarpå flera prof anfördes, lik-
som föreläsaren ock förevisade åtskilliga
fornnordiska musikinstrument och afbildnin-
