egare hafva bibehållit dess inre i sådant :
skick, att man deraf erhöll en fullständig !
föreställning om bostäderna under feodal-
tiden. Den stora salen hade fortfarande
sitt hvalf, sina mörka, skulpterade ekpanel-
ningar. Väggarne voro betäckta med en
ytterst 1ik samling af de vackraste vapen,
af hvilka flere burits af ryktbara personer, af
Cromwel! o. 8. v. Den stora präktiga trap-
pan i hvit venetiansk marmor var ett än-
derverk i sitt slag. I de i modern stil de-
korerade rummen funnos en mängd utsökt
vackra möbler och en samling taflor af store
mästare: Rembrandt, Holbein, Rubens, Van
Dyk, Titian, Caracci och många andra. Dessa
konstverk ha dels alideles förstörts, dels
blifvit skadade, såsom också fallet var med
t. ex. en mängd dyrbara kläder, porsliner
m. m., som allt tillhörde earlen och gref-
vinnan Warwick, som bebodde slottet. Den
stora salen finnes icke mer, ej heller de
tillgränsande aderton mindre salarne. En
stor mängd taflor, gobeliner och konstföre-
mål har man dock lyckats rädda. Ännu
känner man ej hela vidden af olyckan, men
hela ena flygeln af slottet lär vara al deles
nedbrunnen. Elden brast ut kl. half 2 på
natten till söndagen den 3 dennes och an-
seg vara förorsakad genom försumlighet af
några arbetare, -.som voro sysselsatta med
någon reparation inne i den nu nedbrunna
delen af slottet. Sprutor anlände genast
från Warwick, Leamington och Birmingham;
hvarigenom man vid 10-tiden vnrr herre öf-
ver elden.
Ett sjelfmord har blifvit begånget i
Wien af en embetsman på ett högst egen-
domligt sätt.
En morgon fann man utanpå hans dörr ett
af honom sjelf skrifvet anslag. Det innehöll:
Man kan låta öppna min dörr i närvaro af
polis. Jag hoppas att man skall finna
mig död.
En poliskommissarie tillkallades; han lät
dyrka upp låset, och när man kom in i rum-
met fanns embetsmannen liggande död på
golfvet och alldeles tillplattad genom ett skåps
fall. Mannen, som tidtals varit rubbad till sina
sinnen, hade ställt ett tungt med böcker fyldt
skåp i starkt lutande ställning mot en träbock.
Derefter hade han lagt sig under skåpet och
skjutit undan bocken så att skåpet fallit ned
och krossat honom. Det var en förskräcklig
syn: ögonen utstående ur sina hålor, hjernan
utfluten, lemmarne sönderkrossade. Ett bred-
vid kroppen liggande bref upplyste att han
valt detta medel sedan han utan framgång
försökt flere andra.
Strid med en tiger. I ett bref
från Chittagong, dateradt den 25 november,
berättas följande om en strid med en tiger,
som utkämpades i en by, omkring sex
(engelska) mil från nämda stad: På morgo-
nen dagen förut begaf sig tigern in i byn
och sårade illa fyra infödingar. Så snart
ryktet härom förspordes i Chittagong, begaf
sig R. ensam ut för att jaga tigern, och se-
dan han ett par timmar letat i det köga
gräset, fick han se djuret på trettio stegs
afstånd. Det befanns vara ungt, endast ett
par år gammalt. Han sköt, men träffade
lyckligtvis icke, ty tigern skulle ofelbart
ha dödat honom i det länga gräset. C. och
G. kommo nu fram till stället. De drefvo
djuret ut från gräset till en öppen plats
och lyckades träffa det med två kulor, af
hvilka den ena krossade bakbenet. RB. fick
nu åter sigte på djuret, sköt och träffade
det i bringan. Han lyckades emellertid icke
hinna undan. Besten rusade på tre ben.
fram till honom, slog omkull honom och
tillfogade honom ohyggliga sår i högra
axeln, hyarvid den tryckte sina klor mer än
en tum djupt in i hans rygg. OC. sköt nu;
djuret sprang på honom. och afbet nästan
hans böss-stock. Det högg tag i hans hand
och bortslet köttet från flata handen. G.
sköt och djuret rusade på honom, Han
lyckades emellertid att i rättan tid komma
bakom ett träd, men tigern slog honom dock
på armen och smalbenet, hvarvid dock
lyckligtvis endast mindre betydliga sår till-
fogades G., och lomade sedan sin väg. G. och
C. följde försigtigt efter och fingo om en
stund se djuret ligga till utseendet dödt.