Hvarjehanda nyheter.
En tidningsredaktör, En brefskrif
vare till Kisa Veckablad börjar sin korrespon-
dens sålunda:
Näst det att vara sotare i Stockholm, kej-
sare i Frankrike eller bagare i Persien, kan
jag icke föreställa mig en olyckligare lott än
att vara redaktör för en af de dagliga tidnin-
garne. De måste lefva på mord och rån, miss-
tag, sqvaller och ledsamheter af alla slag, och
om folk händelsevis förhålla sig stilla och an-
ständigt en längre tid, så äro de rent at olyck-
liga. Det är först då hela nationer komma i
lufven på hvarandra, som lyckans sol till fullo
uppgår öfver tidningsskrifvareng hufvud, ty
vilkoret för hans existens är att det händer
någonting, annars rynka läsarne på näsan,
kasta tidningen ifrån sig och utbrista med för-
akt: Hvad tidnvingarne äro fattiga!... Hvil-
ken tråkig smörja!... Det finns icke ett ord,
som är värdt att läsa! ... m. mm.
Br RN er VN INT JENA INS KT TA nn (re FNS
ENS NT