än hustrun tillfrisknat.
En diplomatisk karrier.
För någon tid sedan sysselsatte sig kabel-
telegrafen med en schism, utbruten mellan
regeringen i Washington och Rysslands der-
varande minister. Schismen var af personlig
natur, och likväl satte han den diplomatiska
verlden i rörelse. Det ryska sändebudet hade
förolämpat de amerikanska ministrarno, ja till
och med presidenten Grant. Förenta staternas
regering beslöt tillsinda den främmande diplo-
maten hans pass, och det hette att, ow sådant
inträffat, czaren skulle haft för afsigt att icke
sända någon ny representant till Washington.
Denna händelse har väckt stort uppseende,
och litet hvar har måhända lust att lära
käsna den man, som gifvit anledning till en
inom den diplomatiska verlden oerhörd skandal.
Konstantin Katskazy, ryska kejsardömets
representant hos den stora amerikanska repn
bliken, härstammar från en gammal rysk
embetsmannafamilj. Hans far var senator,
statsråd samt minister i Athen. I Greklands
hufvudstad lärde Katakazys far känna ett
fruntimmer, hirstammande från Komuenernas
ryktbara ätt, samt gilte sig med henne. Denna
förbindelse gjorde den Katakazyska fawiljen
icke litet stoit och förskaffade den tillträd
till den högsta ryska societeten. De båda sö-
nerna Leo och Konstantin gjorde också raskt
sin lycka. Leo blef ministern sAdlerbergs
sekreterare, men dog inom kort å ott dårhus.
Äfven Konstautin är retlig och sjuklig; han
blef i unga år anställd hos guvernören i Odessa.
I Odessa vistades då generalkobsuln furst
San BSeverino, gift med fröken Olga de Ber
wick, dotter till en i Odessa boende ri
israelit. Hon var utomordentligt skön, bil
och förstod att fjettra den gamla italienska
fursten i sin tiusnings nät.
Konstantin Katakazy umgicks i det furstliga
huset. Ej vacker, men qvick, bildad och
med det behagligaste umgängessätt, vann han
snart den unga furstinnans yunest. Tunan kort
talade hela Od om Katakazys lycka och
om furstens förtviflan. Och då slatligen en
händelse inträffade, som icke lemnade rum för
något tvifvel om skapen mellan furstinnan
och Katakazy, fattade San Severino ett hero.
iskt beslut. Skija sig trån sin unga älskado
fru kunde han icke; han reste hom till Neapel,
förskaffade sig af konung Ferdinand u i
till neapolitansk generalkonsul i Brasilien, och
inom några månader befann han sig p
post uti Rio. Men huru stor blef icke hans
bestörtning, då han vid sin första promenad
mötte Konstantin Katakazy!
Förtviflad lemuande BSeveriso statstjensten
samt dog inom kort tid, förtärd af den våld-
sammaste svartsjuka, och lemnade en stor för-
mögenhet åt sin fru, som innan kort blef fru
Katakazy.
Dessa äfventyr hindrade icke mannens fram-
gång på den politiska banan. Furst Gortscha-
koff kallade honom 1861 till Petersburg och
anförtrodde honom ledningen uf det nyss upp-
rättade kabinettet för Polens angelägenhete
Här hade Katakazy rikt tillfälle att göra sitt
ioflytande gällande och gifva fritt lopp åt sitt
inrotade hat mot polackarne. ästan alla de
noter från denna tid, med hvilka furst Gort-
schakoff afspisade vestmakterna, hafva flutit
ur Katakazys penna, Han är också författare
till den satiriska broschyr, som på så dräpande
sitt belyste vestmakternas uppförande. B:o-
schyren hette: Fictions et ralites polonaises,
Då törhållandet mellan Ryssland och Förenta
staterna antog en hjertligare karakter, beslöt
furst Gortschakoff att sända Katakazy dit.
Han är framförallt publicist. Han ansäg för
sin förnämsta uppgift att utverka ned:
gen i tullarne på ryska produkter vid införsel
till Amerika. I långa tidningsartiklar yttrade
han sina åsigter, och han ådagalade i kela sitt
uppträdande en sådan skärpa och oförvägenhet,
att han t. ex. en gång i senaten, dit han kom-
mit såsom åhörare, tillät sig att deltaga uti
diskussionen om tullarne, hvilket ådrog honom
örig tillrättavisning, med påminnelse att
icke egde rättighet blanda sig i senatens
förhandlingar. Detta var biott törspelet till
kommande scener, i hvilka ryska adelas hela
natur skulle framlysa.
Under en middag, som han gaf för de ame-
rikanska ministrarne och flera notabiliteter,
tillät ban sig de mest förolämpande anmirk-
nDiogar öfver amerikanska seder och bruk och
yttrade bland annat att alla embetsmän i Ame-
rika, ministrarne icke undantagne, vore lätta
att muta. Smädande de amerikanska fruarne,
sade han vidare öppet, att om han hade lust,
stode statssekreteraren Fishs fru lätt att köpa.
De närvarande mi:
ligen dugat åhört hans
gt; de stego upp och förklarade
3 ringa yttrundena tll pr
kännedom. Då reste sig Klven Ka
utropade, upphettad af vinet: Grant duger
till ingenting; jag fruktar honom icke,
arne, som dittills tem-