Om arbete, arbetslöner, arbetsinställelser m. m. Hr C. F. Bergstedt fortsatte i går afton sin föreläsning öfver ofvannämnda ämnen. Till större delen utgjorde föredraget en ytterligare utläggning af hvad han förra gången framställt. Efter att ha erinrat om att arbetet är den egentliga bestämmelsen för menniskans jordiska lif, dervid framhållande det budet: Du skall arbeta i ditt anletes svett4 icke är att anse såsom någon förbannelse, utan fastmer såsom en välsignelse, återkom tal. till den förut af honom förkunnade satsen, att alla tings värde här på jorden beror af den nyttighet, de erhållit genom på desamma nedlagdt arbete. Man invänder väl häremot att det finns åtskilliga saker, som i och för sig ega värde t. ex. jorden. Men alla dessa invändningar äro lätt bemötta. Hvad jorden angår, så köpes och säljes den visserligen såsom andra nyttiga saker, men det är hufvudsakligen blott det arbete, som för dess odling blifvit användt, man betalar. I okultiverade trakter, såsom i amerikanska vestern, kan man ännu i dag få köpa jord för så godt som ingenting, d. v. s. den säljes för 5 rdr pr tunnland. Men denna Jord är oodlad, och det gäller för köparen att genom sitt arbete gifva den något värde. De 5 rdr han måste erlägga för tunnlandet äro en billig betalning för de stora fördelar han vinner derigenom att han sjelf och hans egendom skyddas af en ordnad styrelse och att han kommer i åtnjutande af ett civiliseradt samhälles öfriga välsignelser (exempelvis nämndes postanstalter, telegrafinrättningar, jernvägar m. m.). Vidnedskrifvandet af våra gamla landskapslagar var besittningsrätten till jorden fri, och den inskränkning i denna frihet, som genom desamma gjordes, var ganska liberal, Hvaraf kommer det sig då att den odlade svenska jorden nu står så högt i pris? Jo, dess värde har stigit efterhand, sedan generation efter generation derpå nedlagt sin svett och möda. Härefter uppehöll sig föreläsaren en stund vid penningen, hvars rätta natur han sökte genom exempel förklara. Mången tror att penningen är något i och för sig; men i sjelfva verket kan den endast anses spela? samma roll som en rock eller en färg, den är något som man ser, en yta som döljer någonting väsentligt, som man icke ser. Hvad den hushållsamma menniskan sparar är ej penningar, utan hvad som kan fås för penringar. När en nation sparar och blir förmögen, är det ej penningar, utan nyttiga saker hon samlar. Derför bör man ej heller betrakta såsom någon så stor olycka att pengar gå ur landet. Om en svensk köpman i Riga köper spanmål för 100,000 rdr och förtjenar 5,000 rdr på affären, sedan kostnaderna för varans transporterande m. m., hvilka t. ex. kunna anslås till 3,000 rut, blifvit betalda, så gå visserligen 100,000 rdr ur landet, men landet har icke desto mindre förtjent 8,000 rdr; ty spannmålen, hemförd och tillhandahållen förbrukaren, är 8,000 rdr mera värd än den var för förbrukaren, då den fanns i Riga. I våra dagar höres ofta en klagan öfver kapitalisternas ocker eller att de taga ränta på de kapitaler, som de låna ut till dem, som icke ega något kapital. Om man eftersinnar att penningen endast representerar ptt verkstäldt arbetes frukter, så inses lätt a SN Ar NR AN RE RT EA AR HA ES Jä g AV åa ORT OR a NRA