En befordringsfråga.
Sundhetskollegium har den 9 dennes upp-
rättat förslag till besättande af första batal-
jonsläkaretjensten vid skärgårdsartilleriet.
Kollegium har å förslaget uppfört:
1:0) med. lic. Westring,
2:0) med. dr Billberg,
3:92) med. lic. Molin
och gifvit sitt förord åt hr Westring.
Den kollegium medgifna rättighet att af-
gifva sitt förord till förmån för någon af de
å förslaget uppförda har sin förnämsta grund
deri, att den orättvisa som skulle kunna
uppkomma om endast och allenast tjenste-
åren vore bestämmande vid befordringar
måtte förekommas. Föroerdet bör, enligt för-
fattningarne, grunda sig på det sätt tjenster,
lika med den sökta, blifvit af aspiranterna
handhafda. Nu är förhållandet det, att dr
Billberg under fem års tid med utmärkt nit
och påpasslighet under förordnande innehaft
just den tjenst som är i fråga att tillsättas
och derunder förvärfvat odelad aktning och
förtroende af alla dem han haft under sin
vård. Det ovanliga har också derigenom in-
träffat att icke mindre än 60 personer, be-
stående af Stockholms stations samtliga un-
derofficerare och medlemmar af handtverks-
staten till sundhetskollegium inlemnat en
skrift hvari de uttryckt sin synnerliga be-
låtenhet med dr Billberg och framställt sin
önstan att erhålla honom till sin läkare.
Då nu härtill kommer att dr Billberg, ehuru
utan att derför ega rätt till tjensteårsberäk-
ning, utöfvat en 20-årig gagnande verksam-
het såsom läkare, hvilket icke borde vara
obekant för kollegium, då han haft sin bo-
stad och förnämsta verkningsfält just inom
den stadsdel der kollegii embetshus är be-
läget, så borde väl denna omständighet,
jemte den nyes nämda petitionen, kunna be-
rättiga honom till kollegii förord, helst det
ej är större skilnad än ett år mellan We-
strings och Billbergs beräknade tjenstetid.
Att dr Billberg nu vid mognare ålder, men
med oförminskade krafter, ser sitt sista hopp
om bafordran afskuret, i fall han går miste
om den tjenst han söker, och genom hvars
nitiska skötande under fem år han försakat
många af de fördelar hans enskilda prak-
tik annars skulle beredt honom, just i för-
väntan att han skulle derför blifva ersatt
genom den ifrågavarande tjenstens erhål-
lande — vid allt detta påstå viieke att sund-
hetskollegium skulle hafva gjort afseende,
om det varit fråga om att bereda dr Billberg
en ynnest, men det kunde man skäligen för-
vänta att dessa omständigheter skuile ma-
nat kollegium att vid förordets lemnande
låta rättvisa vederfaras dr Billberg.
Det är obekant om och på hvad sätt dr
B. försyndat sig mot det ärade kollegium,
men säkert är att denna areopag ej varit så
noga med att tilldela andra än dem som
innehaft första rummet å förslag sitt för-
ord när det varit någon af dess skyddslin-
gar som innehaft det lägre rummet. Ett
exempel ligger nära till hands, nemligen då
med. lie. von Döbeln fick kollegii förord,
ehuru innehafvande 2:dra förslagsrummet till
en nyligen tillsatt 1:ste bataljonsläkaretjenst
vid skärgårdsartilleriet. Ja, kollegium har på
t. f. medicinalrådet Liljevalchs föredragning
åtskilliga gånger tillåtit sig så frittspelrum
att det kastat sitt förord åt person som ej
ens kunnat uppnå förslagsrum.
Det bör ej här förtigas, hvad som för två
te a ET OTO TA Ve ITIS RK YT TSSFETST hi ve FRITT IR KRISTET