Märkliga upplysningar angående fredsunderhandlingarne I november 1270. I ott af franska nationalförsamlingens möten vid senaste sommarens början upplyste en ledamot att hr Jules Favre (då ännu utrikoesminister) hade inför ett af församlingens utskott yppat, att vid något tillfälle efter kejsardömets fall hade Preussen varit villigt att sluta fred mot erhållande af endast Strassburg med något område dertill och en mindre summa penningar. Härom begärdes nu utförligare förklaring af hr Favre. Denne svarade undvikande att det vore något helt annat att inför ett utskott meddela ickeofficiösa förhandlinger, än att yppa sådane inför hela församlingen på ett officielt sätt. Härmed afstannade gaken för den gången. En dag i slutet af förra månaden omtaJade le Constitutionnel, en af de anseddare tidningarne i Paris, med bestämdhet att, selan franska netionalförsvarsregeringen ifjol hade förkastat det vapenstillestånd som erbjöds, den hade kunnat erhålla fred för Frankrike mot afstående af Elsass (icke Lothringen) och erläggande af 2 milliarder frank. Åtskilliga tidningar undrade om detta kunde vara sunt och uppmanade hr Thiers att cljest förneka det. Men någon sådan förnekelse har ännu icke afhörts. Nu har en f. d. ledsmot af lagstiftande församlingen, hr Mathieu, afgifvit följande bestämda upplysningar till tidningen POrdre i ett bref, som lyder i öfversättning sålunda: När hr Thiers underhandlingar i Versailles angående vapenstillestånd hade misslyckats och han lemnpat WVersailles (der preussiska högqvarteret då var), stannade han öfver en natt hos sin vän biskop Dupanloup i Orltans. Morgonen efter sin ankomst åt han frukost der tillsammans med biskopen och två i staden bosatta personer samt omtalade för dem allt som egde sammanhang med det uppdrag han haft. Då herr von Bismarck sett att förslaget om ctt vapenstillestånd ej vann framgång, erbjöd han fred mot det att Elsass afträddes och två milliarder erlades. Vi skulle fått behålla Metz och den del af Lothringen som sedermera blifvit oss tråntagen. Frankrike skulle fått betala tre milliarder mindre. Kriget skulle icke ha blifvit förlängdt i tro månader på bekostnad, som vi alla veta, af så mycket blod och så mycket peoningar. Herr Thers hade fåfängt sökt förmå de män, han sedermera gjort till sina ministrar, att antaga dessa vilkor och återvände derefter till hr v. Bismarck, som då yttrade till honom, nästan bokstafligen: Dessa herrar göra orätt i att tillbakavisa den fred som erbjudes dem; men man måste låta dem gå sin egen väg. Vi komma således att stanna utanför Paris. Denna stad kan hålla ut till den 15 januari eller aldrahögst till dea 30. Då mäste den ge sig och fred blir sluten, men det kommer att kosta Frankrike Elsass, Lothringen och fem milliarder, Detta har le Constitutionnel icke berättat, och ej heller det — som tidningen kanhända icke vet -— att hr Thiers för egen del på den tiden var böjd för ett vapenstillestånd, äfven om Paris derunder ej skulle få förse sig med proviant, och för sammankallande straxt af en nationalförsamling med nödig autoritet att underhandla om och sluta fred, — — — Fastän man icke tagit något löfte af mig om hemlighållande, hindrar mig en grannlagenhet, som icke behöfver förklaring, att säga af hvilken det är som jag fått veta dessa detaljer. Men jag försäkrar att min sagesman är den bästa autoritet i verlden i depna sak, och en sådan om hvars sann