Märkliga upplysningar angående
fredsunderhandlingarne I no-
vember 1270.
I ott af franska nationalförsamlingens mö-
ten vid senaste sommarens början upplyste en
ledamot att hr Jules Favre (då ännu utri-
koesminister) hade inför ett af församlingens
utskott yppat, att vid något tillfälle efter
kejsardömets fall hade Preussen varit villigt
att sluta fred mot erhållande af endast
Strassburg med något område dertill och en
mindre summa penningar. Härom begärdes
nu utförligare förklaring af hr Favre. Denne
svarade undvikande att det vore något helt
annat att inför ett utskott meddela icke-
officiösa förhandlinger, än att yppa sådane
inför hela församlingen på ett officielt sätt.
Härmed afstannade gaken för den gången.
En dag i slutet af förra månaden omta-
Jade le Constitutionnel, en af de anseddare
tidningarne i Paris, med bestämdhet att, se-
lan franska netionalförsvarsregeringen ifjol
hade förkastat det vapenstillestånd som er-
bjöds, den hade kunnat erhålla fred för
Frankrike mot afstående af Elsass (icke Loth-
ringen) och erläggande af 2 milliarder frank.
Åtskilliga tidningar undrade om detta
kunde vara sunt och uppmanade hr Thiers
att cljest förneka det. Men någon sådan
förnekelse har ännu icke afhörts.
Nu har en f. d. ledsmot af lagstiftande
församlingen, hr Mathieu, afgifvit följande
bestämda upplysningar till tidningen POrdre
i ett bref, som lyder i öfversättning så-
lunda:
När hr Thiers underhandlingar i Versail-
les angående vapenstillestånd hade misslyckats
och han lemnpat WVersailles (der preussiska
högqvarteret då var), stannade han öfver en
natt hos sin vän biskop Dupanloup i Orltans.
Morgonen efter sin ankomst åt han frukost
der tillsammans med biskopen och två i sta-
den bosatta personer samt omtalade för dem
allt som egde sammanhang med det uppdrag
han haft. Då herr von Bismarck sett att för-
slaget om ctt vapenstillestånd ej vann fram-
gång, erbjöd han fred mot det att Elsass af-
träddes och två milliarder erlades. Vi skulle
fått behålla Metz och den del af Lothringen
som sedermera blifvit oss tråntagen. Frankrike
skulle fått betala tre milliarder mindre. Kri-
get skulle icke ha blifvit förlängdt i tro må-
nader på bekostnad, som vi alla veta, af så
mycket blod och så mycket peoningar. Herr
Thers hade fåfängt sökt förmå de män, han
sedermera gjort till sina ministrar, att antaga
dessa vilkor och återvände derefter till hr v.
Bismarck, som då yttrade till honom, nästan
bokstafligen: Dessa herrar göra orätt i att
tillbakavisa den fred som erbjudes dem; men
man måste låta dem gå sin egen väg. Vi
komma således att stanna utanför Paris. Denna
stad kan hålla ut till den 15 januari eller al-
drahögst till dea 30. Då mäste den ge sig
och fred blir sluten, men det kommer att ko-
sta Frankrike Elsass, Lothringen och fem mil-
liarder, Detta har le Constitutionnel icke
berättat, och ej heller det — som tidningen
kanhända icke vet -— att hr Thiers för egen
del på den tiden var böjd för ett vapenstille-
stånd, äfven om Paris derunder ej skulle få
förse sig med proviant, och för sammankal-
lande straxt af en nationalförsamling med nö-
dig autoritet att underhandla om och sluta
fred, — — — Fastän man icke tagit något
löfte af mig om hemlighållande, hindrar mig
en grannlagenhet, som icke behöfver förkla-
ring, att säga af hvilken det är som jag fått
veta dessa detaljer. Men jag försäkrar att
min sagesman är den bästa autoritet i verl-
den i depna sak, och en sådan om hvars sann-