arean OR RR EERO . Stad och land. Enligt löfte i numret förd. 13 d:s återkomma vi nu till en undersökning af orsaken till det abnorma förhållandet, att städernas industriela befolkning låtit föra sig i ledband af byråkratiens koryfåer i den stora fråga, hvilken i en lång tid utgjort föremålet för riksdagens förhandlingar. I en sak som denna är det dock naturligtvis ej möjligt att till komplett evidens bevisa riktigheten af vår uppfattning; vi bekänna tvärtom öppet, att vii sjelfva verket anse fenomenet af detta stadsindustriens och byråkratiens tillfälliga förbund mot landtindustrien vara så obegripligt, att vi ej kunna tillfullo utreda detsamma utan genom att taga vår tillflykt till förklaringen i det kända uttrycket : Pilatus och Herodes voro för en dag vännerX. Det oaktadt skola vi ur händelserna, sådana de företett sig, utleta åtminstone några sannolika förklaringsgrunder till denna onaturliga förbrödring. mellan byråkratien med dess höga anspråk på staten under form af löner och pensioner samt städernas industriela befolkning, hvilken, såvida den förstår sitt eget bästa, cvilkorligen måste yrka på en billig statsförvaltning, något som ej alls passar i stycke med de byråkratiska tendenserna. För att få någon sorts klarhet i saken, måste man i detta fall, liksom i alla andra, der det är fråga om utredningar, kasta blicken något tillbaka i tiden, det vill här säga: skärskåda företeelserna inom den gamla representationen — företeelser som ännu äro i friskt minne. Som bekant, rådde under de sista trettio åren af det förra representationsskicket en sorts entente cordiale — öfverensstämmelse i åsigter — mellan borgareoch bondeståndet, och i anslagsfrågor utgjorde dessa båda en motvigt mot de ohejdade anslagsfordringarne från regeringens sida, hvilka funno ett villigt gehör hos majoriteten inom riddarhuset och presteståndet, och det förstärkta statsutskottet var i de flesta fall den valplats, der partierna pröfvade sin styrka, Inom detta utskott bedrefs en högst betänklig lotterirörelse, långt sedan lotterier i allmänhet voro förbjudna i vårt land. Inom bondeståndet var vid dessa tillfällen majoriteten alltid gifven för de antibyråkratiska och sparsamma propositionerna. Inom borgareståndet icke alltidså. Det hände någon gång) att outredda naturkrafter dervid. drefvo sitt spel, och det kan väl till och med hända att man, genom att närmarc undersöka det dåvarande borgareståndets sammansättning och genom att jemnföra detsamma och hvad derur resulterade i gamla representationen med hvad som nu företer sig inom den nya, skulle kunna komma på spåren anledningarne hvarför städernas representanter i andra kammaren med högst få undantag följa byråkratiens banr. Det gamla borgareståndet bestod, som bekant, till icke ringa del af småstädernas borgmästare och rådmän, Att börja med voro många af dessa borgmästare och råd mycket pålitliga, voterade säkert oeh åtnjöto ett stort anseende för fosterländska tänkesätt. Åtskilliga uf dem, t. ex. hrr A. W. Björck och Billström, höllo ut dermed under hela sin riksdagsmannabana och gåfvo lerigenom ett ojäfaktigt bevis på att de menat ärligt med hvad de sagt och att der stod en man bakom ordet. Andra åter funnos, och deras antal var verkligen icke så