Meteoritfrågan.
I gårdagens Posttidning finnes infördt föl-
jande meddelande från hr Th. M. Fries:
I Post- och Inrikes Tidningar för den 8 dennes
finnes intaget ett Genmile af professor Norden-
skiöld. hvilket jag anhåller härmed få besvara.
Orsaken. hvarför detta ej skett förr, är den, att jag
förut velat ännu en gäng genumläsa den för
svenska mineralogen under sista polar-expeditionen
meddelade promemorian, hvilken ej var mig här
genast tillgänglig.
Kärnpunkten i Genmilet utgöres nemligen af
ett intyg af kand. Nauckhoff, hvarmed, genom
åberopande: af 12:e punkten i sagda promemoria,
skall bevisas, att jag ej under färden kunnat vara
okunnig om det märkvärdiga förhållandet, f), att
professor N. redan 1870 funnit gångar af gediget
jern i basalten. Ett faktum är och förblifver dock
att. oaktadt promemorian åtskilliga gårger af mig
och säkerligen ännu flera af känd: N genomlistes
och begrundades, ingen af oss i expeditionen del-
tagande svenskar töre vår hemkomst härom egde
aning. Jag tager nemligen samtliså mina res-
kamrater, i synnerhet kand. Nauckhoff, till
vittnen derpå.
att ingen af oss, oaktadt flera med professor N.
haft långa och många samtal om vår förestående
färd och meteoriterna, hört något om förekom-
sten af gediget jern såsom gångar i basallmassan;
att kand. N. aldrig under hela färden trodde sig
i promemorian finna någon uppgift härom;
alt då sagda gängar påträffades, alla antogo dem
vara en ny upptäckt, och att fråga endast kunde
uppstå, huruvida Nauckholtf eller Steenstrup vore .
den första upptäckaren; .
att kand. N. genom bref från Grönland medde-
lade professor N. tillvaron af dessa gångar såsom
en ny, märkvärdig iakttagelse;
att kand. N. åtminstone ännu vid ankomsten till
Köpenhamn (d. v. s. omkring 3 veckor efter mn
skilsmessa från expeditionen) hyste samma åsigt.
Förklaringen till denna besynnerliga företeelse
torde ej vara svår att finna. Den af professor N.
åberopade punkten ipromemorian är nemligen ge-
nom sin korthet, ordalydelse och plats hardt nära
obegriplig. Inkastad mellan tvenre andra punkter,
hviika ej det ringaste handla om meteoriterna,
måste den nödvändigt lemna läsaren i ovisshet om
hvad med underliggande hällen afses, och ännu
otydligare måste den förefalla en hvar, då den-
samma genom uppenbart skriffel kommit i prome-
) Att dessa i min första uppsats förekommande
ord omöjligen kunna afse något annat, än jernets
uppträdande såsom gångar, kan en hvar, som
uppmärksamt liiser sagda uppsats, svårligen unigå
att finna. Dåi den till ,Genmälets fogade noten
säges, att med dem afses förekomsten af gediget
jern i basalten i allmänhet (hvilket gifver en ej
obetydligt olika mening åt mitt yttrande), beror
detta säkerligen på ctt förbi-eende af professor
Nordenskiöld.