TM
komst, blef icke litet öfverraskad vid åsynen
af så många bjelmar, fältkappor, byxor och
bälten med österrikiska färger. Det var nog
till att dermed utrusta ett helt regemente.
— Du gode Gud! hvad skall allt detta vara
till? utbrast Carquefou.
— Vi skola ha dst, svarade Magpvus.
Armand Louis, som genast förstod Magnus
meniog, tackade honom och Rudiger för deras
ypperliga skörd.
— Man måste först använda list, sade
Magnus, tids nog bli vi hänvisade endast till
vår styrka.
Magnus förslag att kläda ut hugenotterne
till kejserliga ryttare var ganska klokt; ty
någen annan utväg att komma förbi Wallen-
steins här utan alltför stor fara fanns icke.
Man hade emellertid svårt nog att förmå flera
bland de yngre adelsmännen att pryda sina
hattar med den förhatliga kokarden. De hade
aldrig, sade de, dolt sina ansigtem celler sina
namn; och de ville icke fara verlden omkring
maskerade.
- Hvarför skicka ni inte så gerna bud till
hertigen af Friedland med underrättelse om
tiden för vår afresa, och hvilken väg vi ämna
taga? frågade Magnus otålig.
Omsider gåfvo alla med sig, och man tänkte
nu blott på avt ha allt i ordning till påföl-
jande morgon. Hela natten rådde stor oro i dra-
gonernes qvarter. Eno och hvar hade brådtom ;
några ryktade sina hästar, andra putsado