då intaga en aftonmåltid tillsammans. Skrif
upp mig som numro ett på listan.
— Och mig sen! Tro ni kanske, jag vill
afstå från att vara med På en sådan lusttur?
sade en ung adelsman, som brann af begär
att pröfva sina krafter i en riktigt allvarlig
vapenlek.
— Skrif upp herr de Saint-Paer!
— Och herr dArandes!
— Och herr de Volras!
— Och herr de Collonges!
Renaud hann icke skrifva namnen så fort
som de uppropades; snart blef ifvern så stor
att en hel mängd kandidater sökte öfverrösta
hvarandra, för att få sina namn upptecknade
med det första möjliga; de fruktade natur-
ligtvis att eljest komma på den öfverblifna
kartan.
— Nej, stopp nu, mina herrar! ropade herr
de Chaufontaine; min hand blir alldeles ut-
tröttad.. Vi behöfva hundra frivillige; får jag
nu be dem som ha lust att följa herr de la
Guerche och mig, att de ville vara så goda
och stilla sig på högra sidan om mig, sedan
blir det lätt att räkna dem och annotera deras
namn.
Alla dragonerna skyndade att ställa sig till
höger om Rensud; icke en enda stannade qvar
på venstra gidan.
— Godt, säde herr de Chaufontaine, i det
han tillslöt sin annotatiousbok; nu kunna vi
bespara oss mödan att räkna.
DE BEGGE FRANSMÄNNEN 90,