Engelska premierministerns tal vid
lordmayors-festen.
Då den nyvalde lordmayorn i London för-
lidne torsdag med öfliga högtidligheter in-
stallerades i sitt embete, yttrade konseljpre-
sidenten Gladstone, till svar på skålen för
ministrarne, bland annat:
Jag kan med glädje bekräfta herr lord-
mayorns yttrande att i denna stund ha vi in-
gen oenighet, ingen tvist med något folk på
jordens heia vida yta. Såsom europeisk makt
är vår ställning brodrens bland många syskon.
Ingenting kan skilja oss från den plats, det
täckts den allsmäktige att gifva oss såsom
medlemmar af den europeiska familjen. Från
denna plats måste vi stäidse med djupaste
medkänsla och intresse följa ställningen på
Europas kontinent, men på samma gång må
ste vi känna djup tacksamhet för den skic-
kelse som så förordnat, att medan vår närbe-
lägenhet är så stor att nämda sympati. måste
vara alldeles oafbruten, det dock finns en lo-
kal frånskilnad, som gifvar oss ett visst obe-
roende, som aflägsnar oss från åtskilliga af
kontinentalpolitikens vådor och farhågor, som
tillskyndar oss förökad styrka genom det cle-
ment, hvilket mest öfverensstämmer med våra
vanor och traditioner, och som, om vi göra
det rätt är, mot andra och oss sjelfva, sätter
oss i stånd att med temlig oväld betrakta de
tvister som uppstå mellan andra folk.
Det har med rätta sagts — och vi kunna
ej vara nog tacksamma derför — att det i
denna stund icke föres krig mellan någon af
jordens civiliserade nationer, och detta leder
tanken tillbaka till den invigningsfest, då vi
senast voro samlade kring detta bord och då
strömmar af blod flöto i Europa. Det är en
stor förändring till det bättre som sedan dess
inträdt. Jag önskar att jag kunde uttala så
mycket törtroende till framtiden, som en del
torde hysa. Om den satsen är obetingadt
sann, att största tryggheten för fredens beva-
rande ligger i ett kraftigt rustande för kriget,
så är det otvifvelaktigt att det aldrig gifvits
större visshet om fred på kontinenten än i detta
ögonblick. Gamla tidens härar krympa ihop till
bara obetydlighet i jemförelse med dem som nu
anses nödiga för att värna nationernas ära. Från
tiorusental -ökades de till hundratusental —
från hbundratusental växa de nu till millioner.
Gifve Gud att förfogandet öfver dessa kolos
sala medel att göra menniskoslägtet ondt 9l-
drig måtte blifva en frestelse till att släppa
lös dessa förstörelsens och eländets redskap
annat än när rättfärdighet och heder kräfva
et!
Som läsaren af förestående sctt, har te-
legrafen meddelat en oriktig uppfattning af
hr Gladstones yttrande. Han är icke den
sangviniker som anser freden nu mer än
någonsin betryggad; men det är från sjelfva
den så öfverdrifvet väpnade freden han
mer än från något annat fruktar att krigea
skola härleda sig.
I rv HET så ratt PR SNR AE KN RS ra få JG RE RETT