RATTEG.- och POLISNYHETER
N HÖGSTA DOMSTOLEN.
Nämndemannen och haren. Någr
dagar för julon 1869 öfverenskom nämndemanne:
Carl Erik Sandberg i Myskja med sin son Car
Otte att till förestående helg förskaffa sig någon
ting riktigt läckert. För detta ändamål begåfvc
de sig ut på harjagt, men råkade härvid förirr:
sig in på bruksegaren Michatölssons jagtmark, de:
jösse blef ofter för jägarnes mordlusta.
Men olyckan följde lyckan i spåren. WVårs jä
gare instämdes afbemälda bruksegare till påföljand.
ting med Närdinghundra hi , med yrkande orm
ansvars- och cersättningsskyldighet för sitt otillåtns
jagtnöjo och dömdes att böta 10 rdr samt i ritte
gångskostnad utgifva 20 rdr.
Som jägarne emellertid ansägo häradsriätter
hafva uppskattat haren till allUför högt pris, an
förde de besvär hos Svea hoträtt, avilken de för
bättre vara i stånd att bedöma en hare
rde ; men hofriätten var af samma äsig!
tton och ålade till och med klagan.
tva M:s förklaringskostnad med
15 riksdaler.
Trägen vinner, tänkte våra ja; tvänner, och an.
sågo de sig alltså böra underställa saken k. m:ts
pröfning. Så skodde också; men äfven der lå
oturen i vägen, hofrättens utslag fastställdes, oc
klagandenas omkostnader för sitt jagtnöje ökades
med omkring 30 rdr.
. Vi hafva gjort en beräkning öfver kostnaderna
i och för denna process samt funnit haron kosta
dess banemän, utom egna besvär och resor
m. m., omkring 200 rdr, — visserligen hårdt, men
rättvist.
POLISEN.
Tillvaratagen varsinnig, Enligt i går
från Kalmar till härvarande poliskammare anliändt
telegram har en vansinnig mansperson blifvit till-
varatagen i förstnämda stad. och hvilken person
uppgifvit sig vara skorstensfejare från Stockholm
och heta Holmgren.
. Misstäntst mur, Då Mosebacko försåldes,
inköptes den åt nedra delen af Lilla Glasbruks-
gatan vettande tomtdelen af en vaktmistare Kri-
stian Johansson Denna tomtdel är åt Glasbruks-
gatan inhägnad med en hög mur, som i sin ord-
ning är understödd af s. k. sträfvor. Med anled-
ning af dessa sträfvors befarade ohållbarhet, hade
öfvorstäthållarcembetet inkallat egaren till tomten,
med förständigande för honom att skaffa veder-
börandes intyg om sträfvornas hållbarhet, och
detta vid 50 rirs vite. Som hr Johansson i lör-
dags, till hvilken dag han var kallad. ej medbade
något sådant bevis, dömdes han till 50 rdrs böter
och förständigades vid 150 rdrs vite att annan dag
infinna sig, medhafvande intyg öfver sträfvornas
hållbarhet. -
RÅDHUSRÄTTEN.
Vållande till annans död, Förro åkar-
drängen J. IH. Cato, hvilken för någon tid sedan
tilldelat stonsprängaran Svensson en så väldsam
spark, att denne tva dagar derefter allidit, dömdes
igår af rådhusrättens 6:0 afdelning att härför
hållas till straffarbete i 4 är.
LANDSORTEN.
ord och sjelfmord. Sedan ctt rykte
blifvit utspridt att en boudeson Jonas Jonsson i
Stenäsen, Loos socken, Ielsingland, efter att ha
mördat bondesonen Erik Svensson i Djupsjöberg,
Högdals sockon, afhändt sig lifvet, inställde sig
kronolänsmannen L. Karlin med bi (e den 17
oktober i Stenåsen, för att om ållandet
hålla undersökning, hvarvid upplystes att Jonas
Jonsson den 11 oktober omkring kl. å aftonen,
då han redan gått till hvila, uppstigit från sitt
nattläger och under förevändning, att han ej kunde
sofva, aflägsnat sig från sitt: hem, medtagande en
bössa, on så kallad studsare, hvarefter han hem-
kommit samma afton kl. omkring 10 och då lagt
sig, att bondesonen Er. Svensson i Djupsjöberg
beläget omkring 1: mil från Skoenåsen samma
afton omkring a. 9, då han i sällskap med en
der boende arbetare gått öfver gården. trillats af
en kula i ryggen, i följd hvaraf han aflidit kl. 11
päföljande dag. .
s Af förskrä kelse öfver denna händelse hade in-
gen af de i gården vistande personer vågat genast
på aftonen företaga äpanink efter våldsverkaren,
uten dröjt dermed till påföljande dag, då arbeta-
ren A. Olsson på morgonen begifvit sig till Sten.
åson för att berätta hvad som händt och efterhöra
om någon person, som kunde vara att misstänka,
derstädes varit synlig. Vid Olssons ankomst till
Stenåsen hade J. Jonsson ännu legat och, då han
af sina föräldrars samtal förnummit att en person
från Djupsjöberg nalkats, förbjudit dessa att släppa
an honom. Denna önskan hade dock icke villfa-
its af hans föräldrar, hvadan Olsson insläppts
och, utan att misstänka Jonsson för våldet, omta
at hvad om aftonen förut tilldragit sig i Djupsjö-
berg, då Jonsson från väggen nedtagit en bössa,
annolikt för att dermed, 1 händelse misstankar
kulle falla på honom, afdagataga sig sjelf, hvil-
ket dock förhindrats af hans fader, som fattat bös-
an för att förekomma dess begagnarnde. hvarefter
onen genast fattat en annan å viggen hängande
vössa, den han strax aflossat så, att skottet gatt in
halsen oeb förorsakat hans ögonblickliga död.
Såsom skäl för misstanken, att Jonsson varit
ivenssons mördare, synes talande, dels att han vid
len tid, som ofvan nimndt är, varit ute, dels att
n propp till Jonssons kruthorn, som han enligt
in faders och moders uppgift medhade, blifvit
genfunnen ä det ställe, derifrån skottet mot Svens-
on aflossades, och dels att han vid ctt tillfälle för
tt par är sedan, då han kommit i gräl med Svens-
on, hotat att på något sätt straffa honom, I öf-
igt lär Jonsson, som var född den 80 januari
17, hafva varit å förståndets vägnar särdeles
inga begåfvad och undar de sista två åren svag
helsan samt mycket sluten. (Helsingen.)