Under det att både statsmän och publicister snart ett helt år sysselsatt sig med att försvara celler motarbeta regeringens försvarsplaner ; under det att den ena sidan sträfvat att med stöd af en opinionsfläkt, som den medelst falska framställningar skapat, genomdrifva huru beskaffade organisationsprojekter som helst samt bibehålla en många sekler gammal, grym orättvisa i beskattningssystemet; och under det den andra sidan måst använda alla sina krafter för att mota denna orättvisas förevigande, så att den icke haft andoch rådrum att säga sitt sista ord; under allt detta har en författare, stående utanför de dagliga striderna och betraktande dessa på något afstånd, gifvit sig tid att uppsöka och derefter framlagt hvad som är kärnpunkten i den stora och fredliga revolution, hvilken, då och då af oss andra antydd, men alltmera tydligt framträdande i ljuset, visar sig vara ändamålet med landtmannapartiets uppkomst och sammangjutning. Det är allmogens befrielse från urgammalt skatteförtryck och afskaffande af jordprivilegierna. Hr Hans Forssell har framlagt detta i en uppsats uti sednast utkomna häfte af Svensk Tidskrift. Den heter: CDen andra oktober 1571, ett datum som skall i Sveriges häfder blifva satt i bredd med den 5 december 1865. Hr Forssell antyder i första punkten frågans storhet, då han säger: Den politiska strid, som under detta år pågått i vårt fädernesland, eger för det offentliga lifvet en betydelse, som knappast kan anslås tillräckligt högt, utan att man fattar den som en brytningsperiod i vår historia. Förtattaren anser att efter 1867 års riksdagsskrifvelse och till 1870 regeringen iarmåfrågan riktigt förfarit, men. att derefter hon bordt med ens öppna utsigten till den fullständiga brytning med föråldrade institutioner, som värnepligtens utsträckning dock förr eller senare för med sig, och att om hon det gjort 1871, skulle en armreform kunnat vinnas, emedan en stor förändring under tiden föregått i många framstående riksdagsledamöters uppfattning af.den militära organisationsfrågan, så att det som fordom var nästan axiomatiskt nu blifvit föremål för tvekan och tvifvel. Å den sida åter, der man mer sysselsatte sig med den kamerala sidan af frågan, föresick under gamma tid en icke mindre märklig evolution. Då man der fann att k. m:t ej ville fästa något afseende vid den 1867 uttryckta önskan om att det på roteoch rusthållare hvilande besvär måtte lindras eller ock aflösas samt jemväl på öfriga samhällsklasser fördelas och då man i sitt från kameral synpunkt förda motstånd fann understöd af dem, som allt bestämdare bestredo indelningsverkets lämplighet som grundval för en armåöorganisation, erhöll den politiska ställningen en ny karakter. Författaren hoppas att ett klokt politiskt förfarande, ett nytt oförtrutet försök till trådarnes utredning från en annan uppslagsända, sakta och småningom skall föra det stora arbetet till sitt slut. Men hufvudsaken dervid är att undanrödja de hinder, hvilka gjort regeringsförslagen till intet. Det är dessa egendomliga hinder som dragit oviljan och fördömelsen (af de privileTF Sn OK DS SN a VS RR