MC NSIT Franska tidningarne hafva de senaste veckorna haft mycken sysselsättning med de olika broschyrer, som utgifvits i ändamål att i fråga om sista kriget rentvå åtminstone — utgifvarne. För närvarande innehålla de utdrag ur general af Palikaos, af oss förr omnämnda arbete, som bär titeln: En tjugufyra dagars ministört. I de hittills utgifna delarne af detta verk söker författaren i synnerhet i strategiskt afscende rättfärdiga marskalk Mac Mahons tåg från Chalons öfver Reims till Sedan, hvarvid han åberopar sig på allehanda händelser af liknande art så väl ur Fredrik den Stores historia som från Ludvig XIV:s, franska republikens, general Dumouriez och den förste Napoleons krig. Men dessutom söker han påpeka, att Mac Mahon slog in på denna väg mot norden på eget bevåg och icke på krigsministeriets i Paris instruktion. Senatens president, hr Rouher, berättar han, hade den 20 augusti på eget bevåg skyndat till Chalons till kejsaren, hvilken han emellertid träffade först på vägen till Reims i högqvarteret vid Courcelles. Kejsaren hade hållit en rådplögning med marskalk Mac Mahon och senatens president. Samtalet hade kommit in på det politiska området. Planen att draga sig tillbaka till Paris ställdez3 af kejsaren, likasom förut i Chalons, i förgrunden. Hr Rouher gjorde från politisk synpunkt de motiv gällande, hvilka han för ett tåg till Bazaines understöd ansåg för de lämpligaste, för att icke genom armåns tillbakadragande från Metz stöta den allmänna meningen. . Marskalk Mac Mahon påyrkade fortfarande från militärisk ståndpunkt återtåget till Paris. Senatens president återvände till Paris och meddelade kl. 9 på morgonen däen 22 augusti mini sterrådet en redogörelse för sin resa och de mått och steg han förgäfves vidtagit. Emellertid hade en skogvaktare på måndagsmorgonen lyckats öfverbringa till högqvarteret en depesch från Bazaine, i hvilken denne tillkännagaf, att han ännu alltid räknade på att kunna bryta sig igenom porrut.. Denna Bazaines depesch förändrade marskalk Mac Mahons beslut, ty gamma morgon, den 22 sände han en depesch till Paris, som tillkännagaf, att han åter upptoge planen att marschera på Metz. I samma ögonblick, som detta senare telegram från marskalken ankom till Paris, hade ministerrådet affärdat ett telegram till Mac Mahon med en ifrig uppmaning att skynda till Bazaines hjelp. De båda depescherna måste hafva omfarits på telegraftråden. Det var följaktligen hans eget beslut att återtaga sin marsch mot Metz. Ministerrådet kunde väl gifva marskalken sin åsigt och önskan tillkänna, men det kände för väl gränserna och omfånget af hans fullmakt för att, såsom man påstått, gifva honom en befallning, som marskalk Mac Mahons fasta och beslutsamma karakter säkerligen skulle hafva tillbakavisat, om den stått i strid med hans egen åsigt. Ett förslag af Seine-prefekten attinbjuda Londons lordmayor med fera af de ledande kommunalmännen i Englands hufvudstad till en stor fest i Frankrikes hufvudstad har antagits af Paris stadsfullmäktige. I Wien herrskar för ögonblicket stor rörelse och spänning. Som redan genom tele