Svensson (visar på Käck). Han vet merän jag. Han hade bunkarne och bjöd ut dem till salu. Ordf. (till Svensson). Du bara förvärrar din sak med att du nekar; om du icke bekänner nu, så får du sitta här i tre vockor till, medan vi få kalla in flera vittnen. Svensson (lugnt). Ja, det gör mig. detsamma. Jag kan gitta här, lika så gerna som någon annanstans. Ordf. (till Svensson). Har du inte något areta då? Svensson. Hej! Jag försökte att arbeta när jag kom ut från fattigstugan, men det gick inte; IN för klen. äck (till S) Bekänn nu, att du stulit bunkarno och sedan lemnat dem till mig. Hvad tjenar det till att stå och ljuga! Svensson (med en blick på Kick). Han är allt tjufven! Men jag är oskyldig! Han kan inte tala sanning! Käck (visande på Svensson). Den der är en gammal tjuf och hvad han Den der son! Svensson (till Käck). Den der Nar aldrig talat ett sanningens ord sen han tödd Ordf. Tysti Ni känner hvarandra. märker jag. Elter öfverläggning afkunnades följande beslu Käck dömdes, för andra resan stöld, för att han tagit befattning med stulet gods, till 6 månaders straffarbete och förlust at medborgerligt förtroondo i 6 år. Svensson blef i brist af bovisning frikänd frän ansvar. Svensson (misslynt). Frikänd! Käck (betraktande Svensson afundsjukt). FriÖrat. (till Käck). Är du nöjd med domen, så nr ck börja att aftjena straffet genast? Ja. genast! (Skyndar ut.) OM (till Svensson). Akta dig för framtidon att komma i dåligt sällskap. Isynnerhet med kopparbanokar! (Allmänt skratt.) Svensson (som förut). Frikänd: (Lunkar ut.)