Svensson (visar på Käck). Han vet merän jag.
Han hade bunkarne och bjöd ut dem till salu.
Ordf. (till Svensson). Du bara förvärrar din
sak med att du nekar; om du icke bekänner nu,
så får du sitta här i tre vockor till, medan vi få
kalla in flera vittnen.
Svensson (lugnt). Ja, det gör mig. detsamma.
Jag kan gitta här, lika så gerna som någon annan-
stans.
Ordf. (till Svensson). Har du inte något ar-
eta då?
Svensson. Hej! Jag försökte att arbeta när
jag kom ut från fattigstugan, men det gick inte;
IN för klen.
äck (till S) Bekänn nu, att du stulit bunkarno
och sedan lemnat dem till mig. Hvad tjenar det
till att stå och ljuga!
Svensson (med en blick på Kick). Han är allt
tjufven! Men jag är oskyldig! Han kan inte tala
sanning!
Käck (visande på Svensson). Den der är en
gammal tjuf och hvad han Den der son!
Svensson (till Käck). Den der Nar aldrig talat
ett sanningens ord sen han tödd
Ordf. Tysti Ni känner hvarandra. märker jag.
Elter öfverläggning afkunnades följande beslu
Käck dömdes, för andra resan stöld, för att han
tagit befattning med stulet gods, till 6 månaders
straffarbete och förlust at medborgerligt förtroondo
i 6 år. Svensson blef i brist af bovisning frikänd
frän ansvar.
Svensson (misslynt). Frikänd!
Käck (betraktande Svensson afundsjukt). Fri-
Örat. (till Käck). Är du nöjd med domen, så
nr ck börja att aftjena straffet genast?
Ja. genast! (Skyndar ut.)
OM (till Svensson). Akta dig för framtidon
att komma i dåligt sällskap. Isynnerhet med kop-
parbanokar! (Allmänt skratt.)
Svensson (som förut). Frikänd: (Lunkar ut.)