allt efter som andan föll på. Ära vare Gud i höjden!S skrek min granne alltemellanåt. 40 Guds lam94, ropade en annan. 4Hosiannal4 hojtade en tredje till med förskräcklig ångest i sin röst, under det andra åter högljudt snyftade under ständiga bugningar med hufvudet. Sedan ändtligen denna parodi på bön sent omsider var öfverstökad, serverades det ärade publikum en predikan, hvars glänsande oratoriska prakt jag icke lätt skall glömma. Föremålet för betraktelsen utgjörde Apostlagerningarnes 8:dje kapitel, som handlar om en man, hvilken varit lam i 40 år, men som blef helbregdagjord af Petrus m. m. — Mannen hade varit lam i fyratio år, står det i texten — utbrast predikanten, sen kapitlet var uppläst — ser ni, fyratio år, det är detsamma som förti år det . . . dä ä inte nån liten tid dä ... han var ofärdig allt ifrån sin moders lit ... se föräldrarna hans va sjuka å eländiga, å derför så blef han dä mä ... fadern hade troligen varit en fyllhund ... ack vet ni go vänner här i Stockholm finns så många, som tjena satan ... ja natt å dag tjena di satan (skrikande) ja di ligga i rännstenarne å tjena gatan, å äro fulla med syndasår som lukta förfårligt! ... (saktare) Mannen satt vid den sköna tempeldörren, står det ... tem: peldörren var skön ... ja, vänner, den var mycket skön! (i förtrolig ton) ja, alla tempeldörrar ä sköna ... han bad om en allmosa ... Du man, qvinna eller barn, ber du nånsin vår Herre om sådant? ...nej du, men dä skall du göra ... Du barn, du skall be för din far! ta tag med ena handen i Jesus å med den andra i far din och (blinkande) blinka så här mä ena ögat på Jesus å mä dä andra på din far å gif dig inte, förrän di vänder sig åt hvarandra... Å när han blef botad, står det om mannen, så sprang han hit å dit i templet ... Ja, ser ni (skrattande) han blef så glad så han hoppa å dansa rundt ikring ... Ack go vänner dä finns nog på andra ställen än här där di förkunnar Guds ord, men vet ni jag trifs inte hos dåm, jag bara längtar till er, mina bröder och systrar, när jag träffar er, då blir jag så glad, så jag vill göra som mannen i texten, (gör några små piruetter med benen) jag vill hoppa å dansa ... Ack du ädla qvinna! hur mången natt reser du dej inte i din bädd, på dina bara knän, å dina röda kinder öfversköljas af salta tårar å du ber för din man, som ligger bredvid dig å sofver, att han ändtligen måtte varda väckt ur sin syndasömn ... men håll på å bed du, så vaknar han nog ... mannen i texten, han var lam i förti år, han, så hål du vara på, så går dä nog! Sedan predikanten i något öfver 2 timmar, ömsom hviskande, ömsom gallskrikande, sorverat sin ytterst andäktiga publik med dylik själaspis, blef han ändtligen trött och sade: amen. På min fråga hvad presten hette, svarade min granne: det är pastor Larsson i församlingen, våran församling. Är han inte bra snäll att predika?4 Arma andliga fattigstuhjen! Lefve konventikelfriheten! P.