Då riksdagens båda kamrar i dag skola pröfva regeringens sednaste armåförslag, är det att förmoda att allt hvad i försvarsfrågan är sagdt och skrifvet sedan 4—35 år icke nu skall blifva ånyo upprepadt, utan endast några af de ledande männen inom de särskilda fraktionerna utveckla de skäl som ligga till grund för fraktionens blifvande bifall till eller förkastande af regeringens förslag. Om så sker, bör försvarsutskottets betänkande hinna expedieras innan dagen förlupit. En motsatt förmodan yttrades i lördags af vår för tillfället särdeles melankoliska Afton-samtida. Han tror att förhandlingarne skola bli ganska vidlyftigat. Och hvarför? Icke genom anföranden till ärendets bättre utredande, utan derför Xatt derepresentanter, som verkligen äro genomträngda af öfvertygelsen att någonting måste göras, sannolikt icke kunna underlåta att ge luft åt den sorg, förtrytelse och ängslan, hvarmed den upplysta meningen i landet ser det ena förslaget till ordnande af vårt försvarsväsen efter det andra kastas å sido4. För vår del ha vi bättre tanka om mianligheten hos svenska folkets ombud. Vitro icke att så många af dessa skola idag uppträda med sorgeqväden, att förhandlingarne derigenom skola blifva ganska vidlyftigaX. Fins det så många sorgsna och ängsliga själar inom riksförsamlingen, som Aftonbladet förmenar, så må de väl ha den takten att skicka fram en representant i hvardera kammaren till att gråta och klaga på alla de beängstades vägnar. Dessutom ha de ju tillfälle att i yttre måtto ådagalägga sina känsler, utan att förlänga diskussionen, genom att för dagen åter anlägga hofsorgen. Jm det fins några som äro fullt så omanigt förtviflade som Aftonbladet, kunna de gifva detta tillkänna genom att ytterligare från Choffruntimret låna sig smäck och sravortt, Aftonbladet slutar lördagens klagovisa med utt bedja att pressen må slippa några anlopp rån ledamöter af andra kammaren. Denna inskan, ehuru i allmänhet berättigad, är Af .onbladet minst af alla tidningar befogadt att uttala sedan det under ett halft års tid not andra kammarens majoritet utöst ohöfigheter, hvilka denna majoritets män troigen ej, om de försökt, skulle i Aftonbladet 1a fått tillrättavisa. TIMER AST TA I NT RAT TS NER SE TS