SS VIMIIUNRUUDP AUULVY MMS VUSRAIVI VV SUbDVÄLIBY TBS
Då enligt det k. förslaget staten icke fäster
större vigt dervid, att soldaten å rust- eller rote-
hållets mark erhåller bostad, än att sådant lem-
nats beroende af fritt aftal emellan rust- eller
rotehållaren och soldaten, synes något principi-
elt skäl icke förefinnas, hvarföre icke rättighe-
ten att betala viss ersättning för bostaden kunde
göras lika ovilkorlig för alla; och förslagets iän-
dring i denna syftning har derföre inom utskot-
tet blifvit ifrågasatt; dervid jemviil alternativet
kommit i öfvervägande, huruvida icke, för att
bespara statsverket ännu större uppoffringar in
dem, hvartill förslaget i alla fall föranleder, er-
sättningen för bostad borde höjas till 30 rdr
från den i förslaget till endast 20 rdr beräknade.
I sammanhang härmed har jemväl varit under
ompröfvande, om icke förslagets största olägen-
heter i detta afseende utan en så stor rubbning
skulle kunna afhjelpas derigenom, att antingen
de rust- och rotehållare, som enligt förslaget iäro
förpligtade att lemna soldaten bostad, om han
så fordrar, förklarades berättigade att, äfven om
soldaten dermed icke åtnöjdes, friköpa sig från
denna skyldighet mot en till 40 rdr förhöjd årlig
ersitthing, hvarmed afsågs att åtminstone före-
komma de prejerier, som eljest af soldaten skulle
kunna utöfvas, då han af staten antages; eller
ock nu bestående faktiska förhållanden på det
sätt lades till grund, att öfverallt, der bostad
för närvarande icke lemnas åt soldaten, rust- och
rotehållarne skulle kunna derifrån fortfarande
befrias under samma vilkor, som der skyldighet
att lemna bostad icke är genom knektekontrakt
eller sirskild författning föreskrifven.
Sedan emot de båda sistnämnda mindre om-
fattande förslagen bland annat blifvit invändt,
att, utom det genom intetdera ett för alla ge-
mensamt maximum vunnes, då blefve, enligt
förra, olikheten betänkligt stor och i ögonen
fallande, under det att enligt de senare alltför
tillfälliga omständigheter skulle komma att verka
till en ständig olikhet, ofta till och med emel-
lan närmaste grannar; samt i fråga om de båda
förstnämnda mera omfattande förslagen i betrak-
tande tagits de sannolika följderna såväl af att
i sin helhet höja det af k. m:t föreslagna maxi-
mum, som af att under ännu befintliga menings-
skiljaktigheter angående önskvärdheten af den
indelta soldatens förseende med fast bostad vilja
förklara samtliga rust- och rotehållare från en
sådan förbindelse befriade och på samma gång
äfventyra en större utgift för staten, så hafva vi
slutligen funnit oss föranlåtna att tillstyrka för-
slagets antagande oförindradt jemväli denna del,
dervid ledda af den öfvertygelse, att, om erfa-
renbeten kommer att påkalla mera eller mindre
förändrade bestämmelser i den at oss nu an-
tydda riktning, desamma ock då skola kunna
med mindre svårighet än nu genomföras.
Ett af de vigtigaste inkasten emot förslaget är
tvifvelsutan, att den indelta soldatens stillning
kunde komma att undergå en så väsentlig förän-
dring, att hela institutionen icke vidare skulle
lemna lika goda resultater som hittills. Härvid
får dock icke förbises, hvad så ofta blifvit erin-
radt, att den indelta soldaten i många delar af
riket för närvarande innehar just den ställning,
som enligt förslaget skulle blifva regel, och att
han icke i dessa orter visat sig vara mindre
duglig än i de andra; samt vidare att för så-
vidt man afser de stora jordtorp, hvaraf en del
soldater för närvarande äro i besittning, nu gäl-
lande författningar, såsom de i senare tider til-
lämpats, icke lära innebära någon trygghet, att
dessa soldater skola blifva vid desamma bhibe-
hållna; hvaremot det å andra sidan tr att för-
moda, alt den frikostighet hos en del rust- och
rotehållare, som hittills beviljat soldaten större
fördelar än han lagligen eger att fordra, icke
skall helt och hållet upphöra derföre att en
ny lag i ämnet utfärdas. Antagligen torde dess-
utom inom en icke så aflägsen framtid fler-
talet af rnist- och rotehållare finna gin fördel
vid att öfverlemna rekryteringen åt staten, hvars
sak det då blifver att se till det vilkoren blifva
sådana, att goda soldater med dem kunna
erhållas,
Jemväl emot den för goldaten i förslaget be-
stimda långa tjenstetid hafya betänkligheter hos
oss företunnits, men vi anse oss icke böra i
deita afseende föreslå några apdra hestimmel-
2er, helst ändring lätteligen lirer kunna vinnas,
om och när krigsstyrelsen kan finna en sådan
önskvird. .
Icke heller uti förslagets öfriga delar fram-
stilla vi några ändringsförslag. Det hela måste