Försvarsutskottets betänkande
utdelades i går till kamrarnes ledamöter.
Det är, med uteslutande af inledningen,
hvari uppräknas de särskilda förslag, som
hänskjutits till utskottets pröfning, af föl-
jande innehåll:
Sedan utskottet afslutat behandlingen af de i
förenämnda kungl. proposivion nr 1 framställda
förslagen till lag angående den allmiännå värne-
pligten och till förordning angående förändrade
bestämmelser i fråga om rote- och rusthållsin
rättniugen vid landtförsvaret, här utskottet ansett
sig böra sätta riksdagen i tillfälle att utan dröjs-
mål besluta öfver dessa grundvalar för den före-
slagna ari Corganisationen, och går nu, innan ut-
skottet till handläggning företagit öfriga delar af
de till utskottet bänvisade frågor, att till riksda-
gens kamrar åfgifvå utlåtande Sfver öfvannämnda
tvenne författningsförslag, jemte de tillutskottet
öfverlemnade motioner, gom röra landtförsvarets
ordnande,
Följande, den ordning, i hvilken frågorna hos
utskottet blifvit behandlade, tillåter sig utskot-
tet aft i frimstå rummet yttra sig öfver förslaget
till förordning angående förändrade bestiumeiser
i fråga om röte- och rusthållsinrättningen vid
landtförsvaret och derefter om förslaget till låg
angående den allmänna värnepligten.
Då utskottet vid denna behandling kommit till
det beslut att afstyrka bifall till kungl: maj:ts
förslag till förordning angående förändrade be-
slämmelser .i fråga om rote- och rusthållsinrätt-
ningen vid landtförsvaret, har detta hufvudsakli-
gen skett at det skäl, att utskottet anser försvars-
väsendet böra ordnas på grund af den allmänna
värnepDgten och ätt detta icke lämpligen låter
sig göra med indelningsverkets bibebållande.
Lika med kungl. maj:t anser utskottet nödvin-
digt att i törsta rummet ordna den folkbevip-
ning, hvilken i vårt land, likasom i Europas fle-
sta öfriga samhällen, måste utgöra försvarsväsen-
dets breda grundval. På denna grundval anser
äfven utskottet, att försvarsviäsendet både bör
öch kan byggas så starkt och mäktigt, åttv vi
förmå ått skydda våra landamiiren mot främmande
angrepp: samt fortfarande hifda svenska fölkets
urgamla fribet och sjelfständighet; hvarje.xteut-
skottet förestiller sig, att utgifterna för ett för-
svarsväsende, grundadt på allmin virnepligt un-
der fredstid, skola komma landet till nytta icke
ellenast genom den trygghet det skänker, utan
ock genom den uppfostran, som kommer landets
söner till godo just i den ålder, då de äro mest
mottagliga derför.
En arme, grundad på allmän värnepligt, lem-
nar landet dessutom bättre än någon annan full
visshet derom, ätt tid och penningar, som offras
på försvarsviäsendet, blitva använda på det klo-
kaste och nyttigaste sätt för det allmänna bista.
Då hela landets ungdom, så hög som låg, så
fattig som rik, utan undantag tillhör armen, så
håller ifven Hela ländet en vida strängare kon-
troll öfver, huru desse landets söner uti ärmåen
användas, än om de, som inträda i armåöa, en-
dast bestå af obemedlade, som cj kunnat lega
för sig eller som Jåtit lega sig för andra. Må
män icke förglömma, atticke allenast materialet,