-— OO —— männen, som följde honom med ögonen, ångrade nu att de icke anmält sig till att tjenstgöra i denna tappra armå. Då Armand Louis helsade på Gustaf Adolf, kunde han icke hindra att den tanken uppstod hos honom, att denne unge konung med den strålande blicken kanske ändå snart nog skulle ha. öfvergifvit Margareta, äfven om icke den katastrof inträffat som så plötsligt gjorde slut på deras kärleksförhållande. Hvad förmådde väl den blonda borgardottrens hemlighetsfulla ömhet mot ärans berusande löften och ett helt folks bifall! — Han har väl ändå lemnat en liten vrå af sitt hjerta åt henne, det är mycket nog, tänkte herr de la Guerche. En artillerisalfva hade nyss gifvit tillkänna att de första kompanierna af Stenbockska regementet, öfver hvilket konungen sjelf förde befälet, börjat gå ombord på fartygen, då herr de la Guerches ögon föllo på ett svarklädt fruntimmer, som satt i gräset, synbarligen försänkt i bön, på något afstånd från den bullrande menniskomassan, Många andra qvinnor lågo på knä här och der, bedjande till Gud för sina afresande söner och bröder; hvarför ådrog sig då denna, mer än de andra, hans uppmärksamhet? En känsla, som han sjelf icke kunde förklara, förmådde honom att nalkas henne. Hon företedde en verkligt rörande anblick; man såg att hon nedlade hela sin själ i bönen.