Luis Gonzales Bravo, en af de karaktergs
lösaste bland de många karakterslösa stats-
män, som Spanien haft under den söhaste
mansåldern, har aflidit i Biarritz den 2
dennes, 60 år gammal. Han var född i Ca-
diz, studerade i Madrid och Alcala och blef
derefter advokat i sistnämde stad. Hans
ärelystnad dref honom tidigt in i det poli-
tiska lifvet, och 1837—38 skref han i en
af Madrids radikalaste tidningar emot de
herrskande moderados4, Som kapten i na-
tionalgardet tog han verksam del i Madrids
pronunciamento i september 1840, och
som liberal deputerad för Jaen opponerade
han sig 1841 mot Esparteros regentekap. Men
ehuru han samma år hade satt sig emot ge-
neralerna Leons och Conchas upprorsförsök,
var han dock den förstnämdes försvarare in-
för domstolen och sökte förgäfves rädda ho-
nom från dödsstraffet. 1843 tillhörde han
som ren progressist Esparteros motståndare,
följde Serrano till Barcelona, hvarest upp-
roret egde rum, och affattade de flesta af
den provisoriska regeringens dekreter. Han
försvarade derefter under lång tid i cortes
ministeren Olozaga, men slog snart om och
blef moderado, för att erhålla posten som
premier- och utrikesminister från 1847 till
1852. Han styrde med diktatorisk våldsam-
het, proklamerade belägringstillstånd, lät af-
väpna nationalgardet och arrestera depute-
rade m. m. sådant, men måste till slut
draga sig tillbaka. Derefter var han en lång
ti spanskt sändebud i Lissabon, Spelade sedan
iter liberal, men uppträdde likväl 1854 mot
Castelar med ett tal å ett folkmöte om den
unga demokratien. År 1856 afgick han ånyo
till Lissabon, tillhörde under O Donnells nya
minister den frisinnade oppositionen, men
blef som inrikesminister under Narvaeg
1863 pressens och frihetens ifrigaste för-
följare. Efter Narvaez död styrde han
Spanien som ledare för en till ytterlighet
gående reaktion, som slutade med eller rät-
tare ledde till konungadömets omstörtning
och drottningens förjagande i september 1868.
Men oaktadt han sålunda varit Isabellas
siste premierminister, slöt han sig dock för-
lidet år till pretendenten Don Carlos parti.
Ex-kejsarinnan Eugenie anlände den 15
dennes till Madrid och begaf sig omedelbart
derefter till Carabanchel, den hennes moder
bosatt sig.
Konungen af Spanien är ute och reser i
sitt land, och öfverallt mottages han af en
entusiasm, hvartill man aldrig sett maken i
det landet, om man får tro de konungska
tidningarne.
Äfven kejsaren af Ryssland är på resa
bland sina trogna undersåtar. Han inträf-
fade i Astrakan den 16 dennes.
Den gamle tserkesshöfdingen Schamyl har
till storfursten-ståthållaren i Kaukasus af-
sändt följande bref: g a
Den 2 Sikade år 1287, från den heliga staden
Medina. HKders kejserliga höghet ära och herrlig-
het, amen! Jag får meddela eder höga person, att
jag. drunknad i edra välgerningats haf och hvi-
ande mig på edra Yynnestbetygelsers matta, har
anländt tul det ställe, som jag länge önskat besöka.
Jag kan icke annat än erkänna er nåd och vil-
signa och prisa er i all evighet. Men jag är nu
gammal och sjuk och har legat till sängs ända se-
dan min ankomst till Medina; jag ser, att mitt slut
närmar sig, och det är högst sannolikt, attjag snart
skall lemna denna verlden och flytta till en bättre.
Jag skyndar nu att öfversända denna skrifvelse
till ers kejserliga höghet och ber er underdånigast
att icke efter min död undandraga min familj och
mina barn er höga välvilja och era välgerningar,
hvilka aldrig kunna glömmas. Till min outsägliga
glädje har jag fått höra, att ni tillåtit min son
iHabi-Mahmed att besöka mig och skänkt honom
medel dertill. Jag har mottagit denna underrät-
telse som profeten Hiob mottog Guds välsignelse
och kan endast vedergälla den med min hjertliga
tacksamhet. Jag har lagt min familj och mina
barn på hjertat att aldrig förgäta edra välgernin-
gar och att städse framhärda 1 känslor af upprik-
tig tacksamhet för eder nåd. Min sista bön till
ers kejserliga höghet består deri, att ni måtte be-
falla att alla medlemmar af min familj efter min
död samlas på ett ställe, så att de icke likna en
hjord får, hvilka irra omkring på steppen utan
herde.
Den sjuke och gamle
Sehamyl
Tidningen Kawhas, som meddelar denna
skrifvelse, tillägger, att Schamyls familjs
materiella välfärd redan före dess ingående
blifvit betryggad.
Vi meddelade häromdagen, att ryssarne
bomäktigat sig hela ön Sakalin, hvars syd-