— 200 — svärd inom ett kungligt residens, är wunderkastad dödsstraff. Så lyder en lag, som konung Gustaf Adolf utfärdat, för att sätta en gräns för de alltför ofta förekommande duellerna. Men om någon skulle vara oförsigtig nog att utmana er, så kom ihåg att ni står under beskydd af Johan v. Werth, hans majestät kejsar Ferdinands ambassadör, och att ni således för er del icke behöfver befara något straff, om ni försvarar er. Derefter tillade han i en annan ton: — Är det inte herr de la Guerche, som jag ser derborta? Gud gifve, att han ej begår några dumheter här i kungens park. Frans Kreuss strök sig öfver mustascherna och genmälde leende: — Var utan fruktan; min plan är redan uppgjord. Allt skall gå bra. Med dessa ord försvann Frans i en mörk sidoalle. Johan v. Werth slöt sig åter till herr de Pardaillan och fröken de BSouvigny, hvilken icke anade att Armand Louis var henne så nära. Armand Louis hade emellertid kommit in i parken och sprang fort, för att hinna upp Adrienne och hennes följeslagare, men på ett ställe, der alln krökte sig, stötte han så häftigt mot en man som kom gående, att dennes hatt föll ned i gräset. — Se upp, drummel! ropade mannen. o— För tusan, hvem af oss stötte först mot