-— JU0
skrek Magnus, som nu var blott femtio steg
från de duellerande.
Frans Kreuss önskade ingenting högre, ty
han hade för sent upptäckt att herr de la
Guerche, hvilken Johan v. Werth beskrifvit
såsom en oöfvad och oerfaren ung man, hand-
terade värjan som en mästare; men Armand
Louis gaf honom intet andrum.
Frans, hvilkens jacka och kappa här och der
voro sönderrifna af herr de la Gucrches värj-
spets, tänkte redan på att draga sig ur stri-
den och rädda sig genom en hastig flykt, då
han helt plötsligt fick sin ena arm genom-
borrad.
— Hjelp! skrek den olycklige och föll
omkull.
Herr de la Guerche fattade honom ii strupen:
— Tillstå, sade han, att du är en slyngel
och en skälm!
I detsamma hördes ljudet af talrika och
brådskande steg bakom de närmast stående
träden.
— Ack! herr grefve, ni är förlorad! suc-
kade Magnus, som ankom i detta ögonblick.
Vakten infann sig nu och fick se Frans
Kreuss ligga pustande på marken
— Er värja, min herre, sade den kommen-
derande officeren till herr de la Guerche, jag
arresterar er i konungens namn.
Armand Louis räckte officeren sin värja,
under det att Frans sprang upp, lätt och vig