MYTERNA BIS ORD PROS
Svenska folkets tillstånd.
Södermanland.
Polkbildningen.
II,
Då vid 1840 års riksdag skollärarlönen
bestämdes till 16 tunnor spanmål, husrum
och vedbrand samt några andra små för-
måner, höjde sig många röster inom riks-
församlingen med allvarliga protester mot
det svältsystem, hvarmed man ville anställa
experimenter på skollärarkåren, för att ut-
röna huru mycket menniskan kan täla, huru
mycket hon kan försaka och ändock arbeta.
Redan då låg det klart för hvar och en,
som ville se det förhållande, man höll på
att ordna, i dess rätta dager, att det skulle
bli omöjligt för en skollärare att med fa-
nulj anständigt och utan ekonomiska svå-
righeter af tyngande art uppehålla sig på
den bestämda lönen.
Detta var en fara för folkskolan, hvars
vidd hennes sanna vänner insågo, utan att
kunna afböja den; denna fara står ännu
lika hotande, ty de små löneförbättringar,
som sedermera efterhand och med mycken
vånda tillkommit skollärarne, ha ej mer än
hållit jemna steg med den under de senaste
trettio åren ökade lefnadskostnaden. Man
torde till och med komma sanningen när-
mare, om man säger, att skollärarneg ställ-
ning i ekonomiskt afseende nu är bekym-
merfullare än på 1840-talet. I samman-
hang med de ökade lefnadskostnader, som
skollärarne lika litet som hvarje aunan men-
niska kunnat undandraga sig, ba nemligen
fordringarne på deras verksamhet blifvit
betydligt stegrade, under: det man å andra
sidan med en sparsamhet, som gränsat till
gnideri, nekat att för dem öppna möjlighe-
ten att utan bekymmer underkasta sig de
förra och att med tillfredsställelse tillmö-
tesgå de senare. :
Men icke nog med att skollärarnes löner
äro så otillräckliga, att många drängar ha
det vida bättre, deras af församlingarne
uppförda och underhållna bostäder äro äf-
ven ofta af beskaffenhet, att de för barnalä-
rarne utestänga all förhoppning am att få
ett hyggligt och trefligt hem.
Och huru beskaffade äro i allmänhet de
lokaler, der socknens barn åtta månader om
året skola vistas och växa?
Det finns väl ingen som är obekant med
det förhållandet, att de flesta skollokaler
på landet äro öfver all beskrifning dåliga.
Vore meningen att fysiskt förderfva det
uppväxande slägtet genom att utestänga
det från ljus och luft, dä skulle dessa skol-
salar, som man så ofta påträffar på lands-
bygden och der tjogtals barn äro hoppac-
kade, ej lemna någon befogad anledning till
anmärkning. Men nu, då afsigten lärer
vara att få ungdomen starkt och kraftigt
utvecklad, då man, för att motverka den
fysiska tortyr för unga krafter, som ett
längre stillasittande på skolbänken alltid
utgör, tillgriper hvarjehanda mer eller min-
dre ändamålsenliga medel — under sådana
förhållanden - borde man väl först se till,
att sjelfva skollokalen genom sin beskaffen-
het icke är ett pinorum.
Med on omtänksamhet, som gör heder åt
deras mensklighetskänsla, ha vederbörande
i afseende å ljus och frisk luft vidtagit
alla möjliga åtgärder för fångars välbefin-
nande. Hvarhelst man ser on fängelse- !