Hvarjehanda nyheter. En besynnerlig kejsare. Kejsaren af Brasilien är, såsom man vet, stadd på resa i Europa. Han har härunder uppfyllt en samvetsgrann suveräns alla pligter utom en, som han alldeles försummat — utdelandet af ordnar. Hvarken i London, i Paris elleri Bryssel har man gjort honom uppmärksam på denna regentpligt ; först i Berlin höjde sig manande stämmor, som väckte hans slumrande samveto. Kejsaren skyndade att godtgöra försummelsen — men i Berlin funnos inga brasilianska ordnar. Blott tre sådana dekorationer, lyckades man komma öfver hos juvelerarne. Till råga på eländet hinna de gjorda beställningarne på de vackra leksakerna ej att utföras förr än kejsaren redan hunnit resa sin väg. Hvad nytt på poztem? Den bekante andlige talaren, presten Lars Borg i W. Karup tog ofvanstående öfverskrift till ingångsspråk julottan 1780, då han predikade i nämdekyrka. Åhörarne, visserligen vana vid sinnrika bilderspråk, som den tiden mycket be gagnades af presterna, blefvo dock, då han tre på hvarandra följande gånger med hög och judlig stämma utropade : Hvad nytt på posten? något förbluffade, men när den rare prosten, som han allmänt kallades, tillade: jo, den glada underrättelsen har posten medfört i dag, att Jesus Kristus, verldens frälsare blifvit född, och med teologisk vältalighet utvecklade detta, funno de honom ha valt ett förträffligt ingångsspråk. I samma predikan yttrade han äfven: göm ringen, göm ringen, göm den farliga väl, hvilket han ock till sina åhörares stora belåtenhet fullkomligt förklarade. På Mristinebams hotell blef ett telegram för någon tid sedan öppnadt af obehörig person, men blef sedermera lemnadt i rätter egares händer. Då denne på ett kafferep omtalade denna märkvärdiga tilldragelse (uti Kristinehamn är den obetydligaste händelse une grande chose och tema till många variationer), utropade en af de närvarande damerna: Kära kusin, det va för väl, att det inte va pengar i