der med den för allmänt välbefinnande så
gagnande operationen att låta täckdika sig.
Nej, det var det lilla, trefliga Nyköping,
som händelsevis en gång fick höra talas om
att man i Storbritanien i många hundra år
begagnat sig af täckdikning för att befria
sig från underjordiskt vatten och som icke
tvekade att genast, ehuru blott i mycket
liten skala, på sig försöka ett experiment.
Och man fann sig väl deraf.
Skam åt den, som är sämre än du!
tänkte Eskilstuna, numera alltid vaket och
som också i betänklig grad led af partiel
vattusot; och så sparade staden under ett
år ihop 5,000 rdr på att handla med brän-
vin f) och anslog denna summa till afled-
ning af det besvärliga vattnet i sin sjukaste
del, den vestra, som var så sidländ, att nian
der icke kunde anlägga källare, andra olä-
genheter att förtiga.
Planens uppgörande och öfverinseendet öf-
ver arbetet uppdrogs åt landtbruksingeniö-
ren A. G. R. Kempff från Stockholm, och
har under innevarande sommar större delen
deraf utförts under hans ledning, med inge-
niören 8. E. Rinman såsom arbetschef.
Planen för täckdikningen omfattar, såsom
ofvan är antydt, det underjordiska vattnets
afledning från hela vestra delen af staden.
I anseende till markens vattensjuka beskaf-
fenhet och de ringa naturliga lutningsför-
hållandena inom dikningsområdet, är dräne-
ringen anordnad i tre olika system på sådant
sätt, att första systemet, omfattande en
tredjedel af området, erhåller sitt sjelfstän-
diga utlopp nedom bron vid gevärsfaktoriet,
i jemnhöjd med högsta vattenytan iån; an-
dra systemet har sitt utlopp utefter Nygatan
med SögaX mot åns högsta vattenyta nedan-
för samma gata; tredje systemet kommer
att erhålla sitt aflopp nedanföre fallet i än.
Täckdikningen utföres med tegelrör af två
olika dimensioner, från 212 till 3!2 tums
inre diameter, hvilkens genomskirningsarea
efter behof ökas till dubbel storlek genom
användande af två rörgångar i de täckta
dikenas bottnar. Tegelrören kunna dock ej
begagnas der markens beskaffenhet ej tillå-
ter deras nedläggande till 4 fots eller större
djup. På lägre belägna delar komma led-
ningarna derför att läggas af klappersten.
Första systemet är nu färdigt. Inom dess
område har mark af svåraste beskaffenhet
nära nog öfver allt förekommit, Dikning
har måst göras genom berg och stenbunden
jordmån eller genom den hårdaste: grusalf,
der icke gräfning utan spettning utefter
långa sträckningar måst verkställas, till ett
djup af fyra fot och derutöfver. Täckdik-
vingen inom detta system omfattar en längd
af 7,900 sträckfot, som nu äro rörlagda på
4—5 fots djup, och har kostnaden för denna
anläggning, i gräfning, stenbrytning, rörens
inläggande och dikenas igenskottning kostat
1,194 rdr, hvilken kostnad, fördelad på dik-
ningen i sin helhet, uppgår till 15. öre på
hvarje löpande fot. — Andra systemets
anläggning pågår för närvarande, hvaremot
tredje systemets fullbordan väl icke kommer
att ske förr än under nästa sommar,
Hvad som bättre än allt annat ådsgaläg-
ger å ena sidan markens ovanligt vatten-
sjuka beskaffenhet, å den ändra behofvet
och nyttan af täckdikningen är en uppmät-
ning af den från ögat vid Qvarnbron ut-
rinnande vattenmängden. Vid dylika upp-
mätningar har det visat sig att den 31 juli,
48 timmar sedan regn senast föll, utgjorde
utströmningen 12! kannor i minuten elier
18,000 kannor i dygnet; samt under regnet
den 5 augusti: 30 kannor i minuten eller
43,200 i dygnet. Då emellertid hittills
blott ett fåtal husegare medhunnit att
afleda -tomternas vatten mot hufvudrören
och således den ofvannämda vattenmängden
hufvudsakligast upphemtats endast från sta-
dens gator, kommer sannolikt den afrinnande
qvantiteten af underjordiskt vatten att för
framtiden fördubblas, om ej mångdubblas, då
också täckdikningen först kommer att göra
all den nytta, som dermed är afscdd.
Man kan af ofvanstående siffror göra sig
ett begrepp om, hvilken ofantlig mängd vat-
ven, jordex i sig kan upptaga, och hvilken
oerhörd fukt denna vattenmassa genom sin
afdunstning måste framkalla, till största men
för de personers helsaoch välbefinnande,
hvilkas bostäder äro belägna på vattensjuk
och sidländ mark. Faran af att lefva i
denna ständiga fukt visår sig bäst vid far-
goter, då sådana qvarter alltid företrädesvis
angripas, hvilka ha ett sänkt, d.v.s. osundt
läge. Men icke endast af helsoskäl är täck-
dikningen att rekommendera; jorden erhål-
ler nemligen derigenom förmåga att upptaga
och behålla en större qvantitet värme; och
i följd af denna jordens uppvärmning blir
äfven luften varmare och klimatet helso-
sammare.
Måtte flera städer, som sådant behöfv2,
3j dröja att följa Nyköpings och Eskilstunas
exempel!
rn
) Det vill med andra ord säga, att Istadens brän-
vinsbolag till ä amålet ski nkto nämda summa.