.Samtlige öfrige deltagarne i mötet förenade sig enhälligt med hvad sistnämnde talare i försvarsfrågan anfört. Vid proposition ånyo å hr ordförandens vid mötets öppnande först framställda frågor besvarades den 1:sta med enhälligt nej! och den 2:dra med enhälligt ja! Till mötets ordförande inlemnades eti vid hållet folkmöte inom Bäckebo församling den 27 sistlidne augusti fördt protokoll, med begäran att samma måtte för mötet uppläsas; och sedan detta skett och deraf inhemtats att valmiännens beslut angående försvarsfrågan, gick i samma syfte, temligen underkännande af indelningsverkets bibehållande vid det af andra kammaren i frågan vid sistlidne riksdag fattade beslut; beslöt mötet att härom i sitt protokoll göra anteckning. Mötet blef derefter upplöst och tolkade ordföranden i hbjertliga ordalag sin tillfredsställelse öfver att hafva funnit sina kommittenter så enhälligt dela hans åsigt i den vigtiga försvarsfrågan. Vid mötet i Mönsterds i skolhuset den 2 september förekom följande: Till ordförande valdes riksdagsmannen, Gustaf Jonsson och till sekreterare G. A. Åberg, hvarefter ordföranden helsade de närvarande välkomna och framhöll vigten och betydelsen af den stora fosterländska frågan, som vid nu snart instundande urtima rigsmöte kommer att afgöras. Ordföranden uppläste det till honom ankomna, af krigsministern upprittade jemkningsförslag, tifvensom de frågor, hvilka på gårdagens möte i Ryssby diskuterats, och hvilka af mötet godkändes såsom öfverliggningsiimne. Härefter begärdes ordet af: Landtbrokaren Sabelström. Talaren framhöll de fordna privilegier som varit tillagda de olika folkklasserna, dessa privilegier ansåg talaren vara i det mesta häfda, och nu önskade han att den orättvisa som ligger i rustoch roteringsbördan äfven må försvinna och en rittvis fördelning af försvarskostnaderna efter taxeringsvärdet åvägabringas, huru än försvaret må ordhas. Krigsministerns jemkniovgsförslag kunde han icke biträda, utan yrkade indelningsverkets aflyftande från jorden. Häradshöfding Lövenborg. Ville erinra den föregående talaren att de af honom omnämnda privilegierna icke tillhörde denna sak. Talaren ville väl icke förneka att en ojemn fördelning af försvarskostnaderna på jorden, förefinnes, men trodde att rustoch roteringshemmaben njutit fördelar för denna tunga och att det nu icke kunde vara fråga om en skattjemkning, samt att det nya försvaret efter hans mening borde grundas på det bestående, utan en allt för stor rubbning. Tilltrodde sig ej böra bestämdt uttala ett godkännande eller ogillande af krigsministerns jemkningsförslag; men om indelningsverket skulle aflösas borde det succesivt ske till landets bästa medelst bildande at stamtrupp och allmän värnepligts införande; ty talaren ansåg äfven att man af egen böjelse åstadkommer bättre försvar än om man blir legd af andra. Ordföranden anmärkte mot hr Lövenborgs yttrande att endast rusthållen hade blifvit tillgodosedda med fördelar, och beträffande skattejemkning ville ordföranden påstå hr krigsministerns upplästa förslag just innehöll en sådan. Magister Kjöhlerström. Talaren ansåg att indelningsverket icke nu mera vore tillfyllest för landets försvar, hur godt det på sin tid än har varit; ville derför förorda en allmän virnepligt och indelningsverkets upplösning. J. E. Svensson i Flinsmåla. Talaren godkände frågorna som af ordföranden blifvit framställda som diskussionsämnen och begärde proposition å desamma; instämde med hr Sabelström att Kostnaderna för försvaret måtte blifva jemnt fördelade och borde i så fall baseras på taxeringsvärdet. Kapten J. G. Petersson, Pataholm. Ansåg att jorden aldrig njutit någon fördel för roteringsbördan, ville ock med anledning deraf icke erkänna den så mycket omtvistade statens inteckningsrätt i den roteringsskyldiga jorden, och då nu allmän värnepligt föreslagits, ansåg han att indelningsverket, borde afskaffas. Hr Sabelström. ÅAberopade och uppläste resolution af år 1680, 1, som antydde att rustoch rotehållarne påbördats denna tunga utan annan motsvarande fördel än den, att rotehållarne sjelfva skola vara befriade med sitt folk från utskrifning till värnepligt; och hade så mycket mera skäl att påyrka indelningsverkets afskaffande då en allmän värnepligt blifvit af regeringen föreslagen, men om den komme att bibehållas, att blott en jemn fördelning på alla individer i landet måtte ske för såvil stad som land. Hr C. O. Sandbäck. Förordade ett starkt försvar och gillade den åsigt att indelningsverket skulle stå qvar och förstärkas på så sätt, att andra, som Mtintills varit befriade, borde deltaga i kostnaderna. I väl valda ordalag skildrade talaren nödvändigheten att snarast göra sig beredd till försvar, ty då man minst väntar att blifva anfallen kan det inträffa. Han önskade ock att ordföranden vid riksdagen ville söka medverka till en lycklig lösning af försvarsfrågan, huru än försvaret organiseras. Skoltäraren Tyden. Talaren åsyftade att endast få veta huru de nu varande innehafvarne af roterad jord borde blifva befriade från en sådan SON RENEE