.Samtlige öfrige deltagarne i mötet förenade
sig enhälligt med hvad sistnämnde talare i för-
svarsfrågan anfört.
Vid proposition ånyo å hr ordförandens vid
mötets öppnande först framställda frågor be-
svarades den 1:sta med enhälligt nej! och den
2:dra med enhälligt ja!
Till mötets ordförande inlemnades eti vid hål-
let folkmöte inom Bäckebo församling den 27
sistlidne augusti fördt protokoll, med begäran
att samma måtte för mötet uppläsas; och sedan
detta skett och deraf inhemtats att valmiännens
beslut angående försvarsfrågan, gick i samma
syfte, temligen underkännande af indelnings-
verkets bibehållande vid det af andra kamma-
ren i frågan vid sistlidne riksdag fattade beslut;
beslöt mötet att härom i sitt protokoll göra an-
teckning.
Mötet blef derefter upplöst och tolkade ord-
föranden i hbjertliga ordalag sin tillfredsställelse
öfver att hafva funnit sina kommittenter så en-
hälligt dela hans åsigt i den vigtiga försvars-
frågan.
Vid mötet i Mönsterds i skolhuset den 2
september förekom följande:
Till ordförande valdes riksdagsmannen, Gu-
staf Jonsson och till sekreterare G. A. Åberg,
hvarefter ordföranden helsade de närvarande
välkomna och framhöll vigten och betydel-
sen af den stora fosterländska frågan, som
vid nu snart instundande urtima rigsmöte kom-
mer att afgöras.
Ordföranden uppläste det till honom ankomna,
af krigsministern upprittade jemkningsförslag,
tifvensom de frågor, hvilka på gårdagens möte i
Ryssby diskuterats, och hvilka af mötet godkän-
des såsom öfverliggningsiimne.
Härefter begärdes ordet af:
Landtbrokaren Sabelström. Talaren framhöll
de fordna privilegier som varit tillagda de olika
folkklasserna, dessa privilegier ansåg talaren
vara i det mesta häfda, och nu önskade han
att den orättvisa som ligger i rust- och rote-
ringsbördan äfven må försvinna och en rittvis
fördelning af försvarskostnaderna efter taxerings-
värdet åvägabringas, huru än försvaret må ord-
has. Krigsministerns jemkniovgsförslag kunde
han icke biträda, utan yrkade indelningsverkets
aflyftande från jorden.
Häradshöfding Lövenborg. Ville erinra den
föregående talaren att de af honom omnämnda
privilegierna icke tillhörde denna sak. Tala-
ren ville väl icke förneka att en ojemn fördel-
ning af försvarskostnaderna på jorden, förefin-
nes, men trodde att rust- och roteringshemma-
ben njutit fördelar för denna tunga och att det
nu icke kunde vara fråga om en skattjemkning,
samt att det nya försvaret efter hans mening
borde grundas på det bestående, utan en allt
för stor rubbning. Tilltrodde sig ej böra be-
stämdt uttala ett godkännande eller ogillande
af krigsministerns jemkningsförslag; men om in-
delningsverket skulle aflösas borde det succesivt
ske till landets bästa medelst bildande at stam-
trupp och allmän värnepligts införande; ty tala-
ren ansåg äfven att man af egen böjelse åstad-
kommer bättre försvar än om man blir legd af
andra.
Ordföranden anmärkte mot hr Lövenborgs ytt-
rande att endast rusthållen hade blifvit tillgodo-
sedda med fördelar, och beträffande skattejemk-
ning ville ordföranden påstå hr krigsministerns
upplästa förslag just innehöll en sådan.
Magister Kjöhlerström. Talaren ansåg att in-
delningsverket icke nu mera vore tillfyllest för
landets försvar, hur godt det på sin tid än har
varit; ville derför förorda en allmän virnepligt
och indelningsverkets upplösning.
J. E. Svensson i Flinsmåla. Talaren godkände
frågorna som af ordföranden blifvit framställda
som diskussionsämnen och begärde proposition
å desamma; instämde med hr Sabelström att
Kostnaderna för försvaret måtte blifva jemnt
fördelade och borde i så fall baseras på taxe-
ringsvärdet.
Kapten J. G. Petersson, Pataholm. Ansåg
att jorden aldrig njutit någon fördel för rote-
ringsbördan, ville ock med anledning deraf icke
erkänna den så mycket omtvistade statens in-
teckningsrätt i den roteringsskyldiga jorden, och
då nu allmän värnepligt föreslagits, ansåg han
att indelningsverket, borde afskaffas.
Hr Sabelström. ÅAberopade och uppläste reso-
lution af år 1680, 1, som antydde att rust- och
rotehållarne påbördats denna tunga utan annan
motsvarande fördel än den, att rotehållarne sjelfva
skola vara befriade med sitt folk från utskrif-
ning till värnepligt; och hade så mycket mera
skäl att påyrka indelningsverkets afskaffande då
en allmän värnepligt blifvit af regeringen före-
slagen, men om den komme att bibehållas, att
blott en jemn fördelning på alla individer i
landet måtte ske för såvil stad som land.
Hr C. O. Sandbäck. Förordade ett starkt
försvar och gillade den åsigt att indelningsver-
ket skulle stå qvar och förstärkas på så sätt, att
andra, som Mtintills varit befriade, borde del-
taga i kostnaderna. I väl valda ordalag skil-
drade talaren nödvändigheten att snarast göra
sig beredd till försvar, ty då man minst väntar
att blifva anfallen kan det inträffa. Han ön-
skade ock att ordföranden vid riksdagen ville
söka medverka till en lycklig lösning af för-
svarsfrågan, huru än försvaret organiseras.
Skoltäraren Tyden. Talaren åsyftade att en-
dast få veta huru de nu varande innehafvarne af
roterad jord borde blifva befriade från en sådan
SON RENEE