Erån Utlandet.
Underrättelser från Frankrike förmäla, att
officiela rapporter från landsortsdepartemen-
ten pekräfta att underrättelsen om Thiers
presidentskap mottagits med tillfredsstäl-
lelse.
Det budskap, som Thiers aflät till natio-
nalförsamlingen, sedan densamma åt honom
uppdragit presidentskapet för den franska
repubiken, var af följande lydelse:
Till hr presidenten i nationalförsamlingen
Ur president!
Mitt första budskap kan och bör icko hafva an-
nat syfte än att bedja er att inför nationalföream-
lingen tolka mina känslor och uttala för densamma
min tacks mhet för den ära don bevisat mig ge-
nom att åt mig uppdraga högsta mugistraturen
och framför allt genom att gifva mig detta nya
bevis på sitt höga förtroende. Om för att fört:
detta förtroende det är tillräckligt att obetingadt
hängifva sig åt landets intr n, så vågar jag på-
stå mig vars detsamma värdig. Jag tackar alla
artier i nationalförsamlingen for att bafva glömt
e olika åsigter, som kunna i åtskilliga punkter
söndra dem, för att gifva makten en större styrka
och förse den med större medel att göra väl.
Församlingen kan räkna på, att jag, med den-
sarmma innerligt och varaktyt förenad, skall söka
att hela vårt olyckliga fäåderneslands sår, så fort
som möjligt gifva det frihet och ordning, förskatta
det inre och yttre fred, befria det från främlin-
garnes ockupation och, hvad som är ännu mer,
göra det om möjligt äradt och älskadt af båda
verldarnes nationer.
Detta skall beständigt vara målet för mina an-
eträngningar, och om nationalförsamlingen och jag
lyckas att uppnå det, att åtminstono närma oss
det, skola vi vid slutet af våra arbeten kunna utan
fruktan underkasta oss landets dom och äterlemna
det den dyrbara pant, som det anförtrott oss. I
det jag slutar detta budskap, tackar jag er, hr
president, för den hjelp, ni alltid bevisat mig.
och jag ber er mottaga försäkran ora min utmärkta
högaktning.
Franska republikens president
A. Thiers,
Utskottet för frågan, huruvida franska
regeringen skall ba sitt säto i Versailles
eller Paris, har nu framlagt sitt betänkande.
Det förordar Versailles af det skäl, att i
Paris kan en regering aldrig vara trygg mot
revolutionära stormar, samt anför, bland
annat, följande till stöd för sin mening: 1)
Paris blef hvad det är, ej blott Frankrikes
utan Europas hufvudstad, under en tid, då
regeringen var förlagd täl St Germain eller
Versailles. Det var under den tiden sta-
dens förnämsta monumenter uppfördes, aka-
demierna, Jardin des Plantes, nutionalbiblio-
teket, observatoriet, Panthåon, teatrarne, bou-
levarderna 0. 8. v. grundladeg. 2) Paris är
medelpunkten för Frankrikes jernvägar, tele-
grafnät, postväsen. Detta, i förening med
dess skolor och lärda samfund, dess teatrar
och konstinrättningar, dess börs, som näst
Londons är den förnämsta i yerlden, gör
Paris alltjemt till Frankrikes hufvudstad,
äfven om regeringen fyttas på några få
mils afstånd derifrån. 3) Paris är verldens
största och Frankrikes starkaste fästning.
Men en regering bör ej ha sitt säte i en
stad, som i händelse ef krig kan bli belä-
grad. 4) Kostnaderna för regeringens flytt-
ning behöfva ej beräknas högre än till 10
millioner frank, emedan nästan alla för rege-
ringen nödiga byggnader redan finnas i Ver-
sailles. Man känner nu namnen på de 36 :
ledamöter af nationalförsamlingen, som sva-
rade ns till förslaget att församlingen skulle
uttala sitt förtroende till Thiers och sin
tacksamhet för de tjenster han gjort Frank-
rike. Tre af dessa herrar äro korsikanaro
och anhängare af Bonaparte, många äro ultra- j
katolska bretagnare, de festa bära adliga
titlar. i
ee or tis AA PA FR rr vars le dr KMR äg TERASS RR NT LST TT KE ER