Krigsministerns nya förslag till indelningsverkets räddande. I går kom riksdagsmän till handa tryckta exemplar af ett utaf krigsministern den 22 dennes afgifvet underdånigt memorial angående landtförsvaret. Detta memorial är åtföljdt af ett förslag till lag angående den allmänna värnepligtent och ett annat till Förordning angående förändrade bestämmelser i fråga om roteoch rusthållsinrättningen vid landtförsvaret; slutligen af en mängd tabeller. Ingenting angifver, så vidt vi kunnat upptäcka, huruvida innehållet af detta memorial med dervid fogade förslag är gilladt af regeringen, eller om dermed kan komma att gå vid den stundande urtima riksdagen såsom . vid en föregående lagtima, nemligen att blott vissa delar af krigsministerns förslag blifva framlagda till omedelbar pröfning och afgörande. En utsigt härtill har krigsministern sjelf i slutet af sitt memorial öppnat, der han ifrågasätter anstånd med pröfning af en del ämnen som ingå i hans organisationsförslag. Krigsministern tager fasta på den af förra riksdagen beslutade allmänna värnepligtslagen, som ålägger enhvar krigsduglig mansperson en tjuguårig krigstjentsskyldighet. Till indelningsverket och indelta armån bibehåller han en oförminskad kärlek och anser det lika orättvist att för den allmänna värnepligtens införande medgifva någon lindring i roteringsoch rustningsskyldigheten, som skadligt att borttaga stödet af den indelta armån. Men på andra grunder vill han dock medgifva några, som kan kallar det, lindringar4t. De bestå för rotehållaren egentligen deri att han skulle undslippa med att betala 100 rdr om året och ej behöfva underhålla soldattorpet samt möjligen erhålla någon hjelp till soldatlegan, det senare dock med vilkor att rekryteringen öfverlemnas åt kronan. Rusthållaren skulle icke behöfva annat än betala 150 rdr om året. Hvar och en som följt med diskussionerna om indelningsverket vet, att detta krigsministerns förslag, om det än innebure en nedsättning på några orter, likväl å andra sidan skulle vålla rotehållare i en del provinser ökad utgift. Icke heller tro vi att rusthållare öfverallt skulle bli särdeles tacksamma för de der 150 riksdalerna. Men det ligger mindre vigt uppå att en skulle vinna, en annan förlora några riksdaler om året. Kärnfrågan är numera icke den, utan: skall ett så orättvist beskattningssystem som indelningstungan fortlefva ch underhålla inom nationen en splittring som icke kan upphöra och icke skall lemna andet någon ro förrän dess orsak är upphäfd? 1867 års riksdag begärde antingen ndelningsverkets upphäfvande eller lindrande. Fyra år derefter hade opinionen mot indelningsverket vunnit så mycket terräng, att undra kammarens majoritet beslöt dess upphäfvande. Indelningsverket är numera ett slags sibyllinska böcker. Det är för sent utt för dess bibehållande bjuda ett så ringa pris, som det, hvilket finnes stipuleradt i krigsministerns nu afgifna memorial. Ur den motivering, som i detta memorial föregår förslagen, meddela vi några utdrag. Hr krigsministern redogör för andra kammarens beslut att vid värnepligtslagens