mitterade hade nemligen föreslagit, att namnsedeln skulle innehålla såväl uppgift om författarens namn och hemvist som ock vara förmedd med tvenne vittnens intyg, att dessa uppgifter — eller att författaren till skriften heter så och så samt bor der och der — äro med verkliga förhållandet öfverensstämmande: En talare trodde nemligen konsetivensen fordra att, då man varit så avgelägen om att borttaga det bevisningsmedel, som ligger i tillståndsbeviset, mötet äfven i likhet med sistlidne riksdags konstitutionsutskott uttalade sig mot bibehållande af bestämmelserna om namnöddeln. Denne ansågs dock af flere talare, såsom hrr Sohlman, Gumwlius, Blomstrand m. fl., nödvändig för att skydda det anonyma författarskapet och undvika det politiska boktryckareansvaret. Äfven om kommitterades åtgärd att, enligt konstitutionsutskottets föredöme, utesluta samtliga i nu gällande tryckfrihetslag uppräknade kategorier af tryckfrihetsbrott, utspann sig ex debatt, under hvilken flera röster höjde sig emot förslaget och slutligen ledde till det resultat, att den itrågasatta förändringen endast antogs af mötet under vilkor, att en revision af gällande strafflag kommer till stånd och tillåtelse medgifves för gvarande i tryckfrihetsmål att förebringa bevisning beträffande sanviogsenligheten af framställda anmärkningar mot offentliga åtgärder af embetsoch tjenstemän. Föremål för öfverläggning blefvo de allmänfia grunderna för bildandet af jury i tryckfrihetsmål. Kommitterade hade anslutit sig till det förslag, som af åtskilliga reservanter inom sistlidne riksdags konstitutionsutskott blifvit framstäldt, och hemställt, att ledamöter i tryckfrihetsnämd böra utses hvart tredje år samtidigt med allmänna valen till riksdagens andra kammare i rikets städer af de vid riksdagsmannaval röstberättigade. Detta förslag godkändes också efter en stunds diskussion. Vidare föranledde frågan om den litterära eganderätten inom den periodiska pressen temligen vidlyftiga debatter och uttryckte mötet, på förslag af kommitterade, den åsigten, att uppsatser, hemtade ur tidning eller tidskritt, icke anses såsom eftertryckta, då de i annan periodisk skrift införas med källans angifvande, såvida ej särskildt förbehåll mot deras aftryckande är dem vidfogadt, i hvilket senare fall den som deremot bryter straffas med böter från 20 till 200 rdr, hvarjemte mötet, med instämmande i hr Hedins yttrade åsigt, att i förslaget närmare måtte bestämmas, att äfven delar af en artikel, som eftertryckts, må som särskildt eftertryck betraktas, lemnade i uppdrag åt hrr Hedin, Gumeelius och Wieselgren att formulera denna resolution. — Härmed var behandlingen af presslagen afslutad. På förslag af särskildt utsedde kommitterade beslöts, att nästa (det fjerde) allmänna publicistmötet skall hållas i Örebro under sommaren 1874, såvida ej förslag om en ny tryckfrihetslag eller mera genomgripande förändringar i den gamla skulle föranleda mötets sammankallande före denna tid och utsågs till ledamöter i den komitt, som har att utfärda inbjudniog till mötet, hrr Gumeelius, Ekgren, Flodman, V. E. Öman och Möllersvärd. Slutligen föredrogs en öfversigt af Nordiska rättslafningsmötets förslag med afseende på svenska stafningssättet som gaf anledning till uppträdande af flera talare, af hvilka en del förordade den fonetiska grundsats, som genomginge den nya metoden, och en annan deremot hyste betänkligheter vid att införa ett stafningssätt, som skulle medföra förbistring och oreda både bland allmänheten och boktryckeripersonalen. Några af de närvarande deltagarne instämde i förslaget och förklarade sig ämna att tillämpa detsamma, hvaremot andra ogillade det. Härefter afslutades sammanträdet, sedan ordföranden ställt till mötet några afskedsord och vice ordföranden hr Flodman hemburit mötets tacksamhet till ordföranden, och åtskildes derefter deltagarne ochbegåfvo sig till Hasselbacken, dit landsortspressensrepresentaner blifvit inbjudna på en tillställning af huafi vudstadspressens representanter. Efter intagen sexa och sedan bålar blifvit framsatta, följde en rad af skålar, af hvilka vi anteckna: af dr Sohlman för de närvarande representanterna af landsortspressen, äfvensom publicisterna från Finland, som i mötet deltagit. Härpå svarade redaktörerna Flodman och Rönnbäck, hvilken senare, efter en redogörelse för tryckfrihetsförhållandena i Finland, föreslog en skål för den tryckfrihet, som vi ha och som Finland hoppas act få; af hr Wieselgren för hr Hierta, som i sitt tack derför lade publicisterna på hjertat att vid arbetet för reformen af tryckfrihetslagen synnerligen fästa afseende på ombildning af juryns sammansättning, så att denna blir mera betryggande; af hr Blomstrand för de komiterade, som utarbetat förslaget till ändring af tryckfrihetslagen, hvarpå hr Sollman svarade med att föreslå en skål för hr Hedin, som haft det hufvudsakligaste arbetet med komitens förslag; af hr Hedin för publicistmötenas goda resultater, af hvilka han framhöll några, som redan gjort sig gällande; af hr Wieielgren för folkskolleinspektören hr Meijerberg, folkundervisningens nitiske befrämjare. Härefter följde flera skålar af mera enskild natur, alla tömda under deu angenäma och glada sinnesstämning, som vittnade särdeles godt om det personliga förhållandet mellan vublicister, hvilka i afseende på offentliga frågor tillhöra temligen skilda läger, men hvilka mötas i en varm uppriktig fosterlandskänsla.