RTR UREA RES
rdr, år 1861 till 1,461,6 millioner och före ut-
brottet af fransk-tyska kriget hade skuldsum-
man nått den ansenliga höjden af 4,595 millio-
ner rdr. Förra årets rustningar, kostnaderna
för romerska fälttåget och de stora utgifter,
som skadeersättningen till påfven och huf-
vudstadens förläggande till Rom kräfde, må-
ste ha till följd en ytterligare och betydlig
tillväxt i statsskulden.
I Österrike vet man ej af annat än stats-
brist. Från 1789 till dags dato har icke
något år inträffat då icke statsutgifterna
öfverstigit inkomsterna. Från 1820 till 1848
växte statsskulden långsamt, nämligen i me-
deltal med 17,4 millioner om året, och hade
sistnämda år stigit till 2,175 millioner. Åt-
skilliga krig och oerhörda utgifter för krigs-
budgeten ha sedan gjort, att den österri-
kiska statsskulden vid slutet af år 1869
uppgick till mer än 5,220 millioner rår.
I Ryssland förefinnes äfven en ständig
statsbrist. År 1853 uppgick dess statsskuld
till 2,175 millioner rdr; år 1858, efter
Krim-kriget, hade den vuxit till 4,176 rmil-
lioner, och år 1869 belöpte den sig till
5,220 millioner.
Spanien och Grekland äro fullkomligt in-
solventa.
Turkiet gjorde år 1854 sina första skul-
der och vann så snart öfning i att skuld-
sätta sig, att landet redan år 1870 häftade
i skuld för 1,809,6 millioner rdr. Från år
1850 tills nu har hvarje år förekommit
statsbrist, som betäckts genom lån. Egyp-
tens skuldsättning började år 1862 och öka-
des samma år till 69,6 millioner rdr.
Verldens statsskulder ha från 1849 till
1870 ökats med 37,932 millioner rdr, hva-
dan hvarje år har medfört en stegring af
mer än 1,74 milliard rdr. Hela summan af
all statsskuld i verlden, inberäknadt det
kapitaliserade värdet af garantierna, öfver-
stiger för närvarande 71,340 millioner rdr.
Hvartill har man då användt en så oerhörd
surftha? Hur mycket deraf har månne an-
vändts för byggande af jernvägar, kanaler
och andra allmännyttiga arbeten? Icke mer
än 12 procent. Åttioåtta procent, eller
62,640 milioner rdr, ha användts på krig
och andra improduktiva företag. En icke
ringa del af dessa krig får skrifvas på
Napoleons räkning, och att Europa, alltsedan
hans tronvpestigning, stått rustadt från huf-
vud till fot kan och bör läggas honom till
last. Sedan år 1852 ha vi haft följande
större krig: Krimkriget, italienska kriget,
Spaniens marokkanska fälttåg, danska kri-
get, tysk-österrikiska kriget, engelsmännens
undertryckande af upproret i Indien, stri-
derna. i Mexiko och Paraguay, det stora
amerikanska inbördeskriget, tysk-franska kri-
get. Räkna vi ytterligare Garibaldis fälttåg
af 1860, hvarpå följde italienarnes inryc-
kande i Kyrkostaten och konungariket Nea-
pel, 1863 års polska uppror, fälttåget till
Syrien, ryssarnes strider i Central-Asien,
fälttågen i Kina och Kokin-kina, framstår
denna tidsrymd såsom påfallande krigisk.
Förenta staterna äro anmärkningsvärda
för. den raska tillväxten och för minsknin-
gen af deras statsskuld. Den 1 juli 1861
uppgick hon till 313,2 millioner rdr. Den
1 juli 1865, efter 4 års inbördes krig, hade
hon stigit till 9,587,4 millioner. Lägger man
dertill Sydstaternas skulder, finner man, att
statsskulden under inbördeskriget årligen
steg med 2,418,6 millioner rdr. Under när-