Europas skulder.
I England har nyligen utkommit en af en
autoritet inom finansverlden, Dudley Baxter,
författad bok, benämd National Debts, i
hvilken företrädesvis Englands finanser af-
handlas, men som derjemte lemnar de till-
förlitligaste uppgifter i detta afseende rö-
rande andra stater, och i hvilken påpekas,
hurusom verlden, sedan Napoleon den 3:djes
tillträde till regeringen, blifvit allt mer och
mer fördjupad i skuld. Den utgift för stats-
skulderna (franska krigskostnadsersättningen
oberäknad), som år 1870 måst påläggas
hvarje individ inom de europeiska hufvud-
staterna, beräknar Baxter sålunda:
England ...... 13 rdr 68 öre,
Italien . ...... 9 ,, 58
Frankrike ..... 8 ,, 45 ,,
Österrike ..... 6 ,, 27
Tyska riket .... 3 ,, 22 ,,
Ryssland. . . . . 3 13
.
Enligt denna beräkning skulle Ryssland
vara minst, England hårdast betungadt.
Det lider dock icke något tvifvel, att Eng-
land, då dess statsinkomster är jemförelse-
vis större än Rysslånds, måste befinna sig
i en vida gynnsammare ställning än sin
gamle motståndare från Krimkriget. För
Italien och Ryssland finnas ej tillförlitliga
uppgifter rörande statsinkomsternas belopp.
I de öfriga hufvudstaterna ätgår till stats-
skuldernas förräntande i procent af stats-
inkomsterna:
England ......... 2,8
Frankrike . ....... 2,3
Österrike ........ 22
Tyska riket. ...... 1,0.
Hvad statsskuldernas tillväxt under de se-
naste åren angår, så har Frankrike derutinnan
presterat något utomordentligt. Då Ludvig
Filip störtades från tronen, uppgick stats-
skulden till 3,166 millioner rdr rmt. Under
republiken växte hon med 1,069 millioner
rdr. Genom oupphörliga statsbrister och
krigen på Krim, i Kina, Kokinkina, Italien,
Mexiko och slutligen i Frankrike sjelft för-
dubblade kejsarriket skulden, som i decem-
ber förra året utgjorde 9,570 millioner rår.
Om man än skrifver krigskostnadsersättnin-
gen på den störtade kejsarens räkning, qvar-
står i alla fall en tillökning om 3,480 mil-
lioner rdr. Frankrikes lagrar ha sålunda
varit ganska dyrköpta. Landet har betalt
det adertonåriga kejsardömet med en stats-
skuld på 8,874 millioner rdr, hvilken Elsass
och tyska Lothringen icke mera hjelpa till att
bära. Hur skadligt kriget måste återverka
på de närmaste årens statsinkomster behöf-
ver icke omordas.
Till franska statsskulden komma också
betydande lokala skulder. Ensamt staden
Paris hade före krigets utbrott att betala
14,7 millioner rdr i räntor på sina kommunal-
skulder, så att rmt 7,s4, uppbördskostnaderna
oberäknade, kommo på hvarje hufvud af
stadens befolkning. Andra stora städer i
Frankrike ha äfven skulder, hvilka för fyra
år sedan beräknades uppgå till 287 millio-
ner rår. Paris skulder ha naturligtvis
vuxit oerhördt genom de två belägringarne.
Fransmännen och parisarne ha fått en känn-
bar varning för att återupprätta kejsardömet
och för en andra upplaga af kommunen.
Konungariket Sardinien, hvaraf nu blifvit
ett konungarike Italien, häftade år 1847 i
skuld endast för 87 millioner rdr. År 1858
hade denta skuld stigit till 696. millioner