hvilken det lyckades polisen avc vemäktiga sig ledarne, hr Smyth inbegripen. Men folkmassan tillväxte, polisstyrkan angreps med ett fruktansvärdt stenregn, som sträckte många af ordningens försvarare till marken; de anfall som de å sin sida gjorde på tumultuanterna, kunde icke spränga deras ekaror, Bom oupphörligt förökades, till dess slutligen en afdelning beriden polis anlände, som lyckades skingra dem, mon först efter en icke ringa blodsutgjutelse. Upploppet varade omkring två timmar. Under striden tågade andra folkskaror kring gatorna, ropande: ned med drottningen! och inslående fönstren i alla hus som voro dekorcrade med anledning af de kungliga familjemedlemmarnes besök i staden. Omkring hundra mer eller mindre svårt sårade buros från stridsplatsen till sjukhusen. Från Newyork skrifves: Med indian-angelägenheterna är förhållandet icko det bästa. I Texas befarar man krig. Tro indianhöfdingar, som vågat sig fram till ett fästo i Arizona, blefvo, på befallning af dem der då vistande general Sherman, häktade och förda till Texas for att ställas för rätta för begångna grymheter. En af dessa höfdingar kom under transporten att lida någon skada, hvilket på indianerna gjorde ett förbittrande intryck. Do båda andra, som voro dömda till döden, ville fly, men blefvo skjutna vid försöket. Indianerna betrakta alltsammans som förräderi och måsto känna sig manade till hämnd. I Arizona förefalla fortfarande strider med Apacherna, och redan står en här emot dem i fält. Apacherna och Comancherna äro de betydligasto stammarne. Presidenten afsänder en kommission för att stifta fred och återföra Apacherna till deras reservationer, hvilka de lemnado rföre, att do af regeringen dem tillförkrade förråd icke levererades, så att de råkade i den bittraste nöd. FRUN UN SI SI KR SR RAN ARE ARNES RA