hvilken det lyckades polisen avc vemäktiga
sig ledarne, hr Smyth inbegripen. Men folk-
massan tillväxte, polisstyrkan angreps med
ett fruktansvärdt stenregn, som sträckte
många af ordningens försvarare till marken;
de anfall som de å sin sida gjorde på tu-
multuanterna, kunde icke spränga deras eka-
ror, Bom oupphörligt förökades, till dess slut-
ligen en afdelning beriden polis anlände,
som lyckades skingra dem, mon först efter
en icke ringa blodsutgjutelse. Upploppet
varade omkring två timmar. Under striden
tågade andra folkskaror kring gatorna, ro-
pande: ned med drottningen! och inslå-
ende fönstren i alla hus som voro dekorc-
rade med anledning af de kungliga familje-
medlemmarnes besök i staden. Omkring
hundra mer eller mindre svårt sårade buros
från stridsplatsen till sjukhusen.
Från Newyork skrifves: Med indian-ange-
lägenheterna är förhållandet icko det bästa.
I Texas befarar man krig. Tro indianhöf-
dingar, som vågat sig fram till ett fästo i
Arizona, blefvo, på befallning af dem der
då vistande general Sherman, häktade och
förda till Texas for att ställas för rätta för
begångna grymheter. En af dessa höfdin-
gar kom under transporten att lida någon
skada, hvilket på indianerna gjorde ett för-
bittrande intryck. Do båda andra, som voro
dömda till döden, ville fly, men blefvo
skjutna vid försöket. Indianerna betrakta allt-
sammans som förräderi och måsto känna sig
manade till hämnd. I Arizona förefalla fort-
farande strider med Apacherna, och redan
står en här emot dem i fält. Apacherna
och Comancherna äro de betydligasto stam-
marne. Presidenten afsänder en kommission
för att stifta fred och återföra Apacherna
till deras reservationer, hvilka de lemnado
rföre, att do af regeringen dem tillför-
krade förråd icke levererades, så att de
råkade i den bittraste nöd.
FRUN UN SI SI KR SR RAN ARE ARNES RA