af gällande folkskolestadga kunna ytterligare uppfyllas ?X Ifrågavavarande punkt lyder så: För underhållande af de i skolan förvärfvade kunskaper och synnerligen för befrämjandet af en sann kristlig bildning bör, helst under den tid af året, då ledighet från skolan gifves, skolläraren, under inseende och med biträde, der så ske kan, af församlingens presterskap, på söndagarne meddela undervisning och anställa för hör med den ungdom, som utgått från skolan. — Denna föreskrift kan nu anses ha blifvit uppfylld inom den s. k. repititionsskolan; men dock ansåg mötet att dylika söndagsskolor voro nyttiga, likasom ock att skolläraren, som nog har mycket att göra ändå, icke bör åläggas att undesvisa deri, så vidt han ej sjelf dervid erbjuder sitt biträde. 3:dje frågan: Hvilket anses vara det ändamålsenligaste sättet att meddela undervisning i skönskrifning? tskilliga sätt uppgåfvos, men dock förördade folkskoleinspektörea prosten Landgren m. fl., som sig deraf begagnat, varmt en ny metod med s. k. underläggstabeller och rekommenderade dess användande såsom lättast ledande till målet samt upplyste att just nu en sådan kurs af hier Brelin och Hellberg vore under utgifning och blefve tillgänglig i bokhandeln under nästa månad till det billiga priset af 60 öre pr kurs, innehållande 30 qvartsidor. Såsom särdeles lämpligt och billigt skrifpapper vid begagnandet af dessa underlägg re. kommenderades Lessels komp. nr 3. Hrr skollärare gladde sig mycket härät. 4:de frågan: Huru bör svenska historien i tolkskolan bibringas? Mötet uttalade såsom sin åsigt, att någon kortfattad men läsbar lärobok borde begagnas jemte den af staten utgitna läseboken, som ej ansågs tillfyllestgörande, samt att mindre vigt borde läggas vid den gamla historien än den nya, äfvensom att undervisningssättet dels borde vara berättande och dels frågande. Härefter afslöts mötet mod en varm b3n af ordföranden. Mötet intog deretter en enkel gemensam middag i det fria, hvarvid en skål utbringades af prosten Landgren för ordföranden och några sånger afsjöngos, och för öfrigt spräkade man gladt om ett och annat, hvarefter man åtskildes, alla nöjda och belåtaa med sin dag.