gen från Sverige och Norge skola vara ins
sända till komiten i Köpenhamn före slutet
af november detta år; att utställarne skola
noggrannt ifylla och underteckna de af
komiten utfärdade anmälningsblanketterna,
hyilka utlemnas på begäran och insändas
in duplo; att svar på anmälningarne med-
delas utställarne så skyndsamt som möjligt
och senast inom utgången af 1871; samt
att, såvidt ske kan, utställningsföremålen
böra förses med namnen på de arbetare,
hvilka väsentligt medverkat vid deras för-
färdigande.
Jernbanan till Frederiks-
kavnr är nu follt färdig och den högtid-
liga invigningen af densamma kommer att
försiggå den 15 d:s i närvaro af konungen
och kronprinsen af Danmark.
Sardinfänrgsten på kusterna
af Bretagne — heter det i ett bref
från Paris till CSnäll-Postent — har i år,
liksom föregående, alldeles slagit fel, och
man har fåfängt sökt få reda på orsaken
till dessa högs sorgliga förändringar, hvari-
genom en mängd af folk tillskyndas betyd-
liga förluster. Man är rädd för att denna
näringsgren skall helt och hållet upphöra,
och regeringen har genast sändt sakkunniga
män för att söka, om möjligt, vidtaga nö-
diga åtgärder för hämmandet af det onda.
Innebrända. Ur den i Chicago ut-
kommande tidningen Gamlal och Nya Hem-
landet hemta vi följande notis:
Den 20 juni inträffade i Clay, Minnesota,
den sorgliga händelsen att Johannes Johnson
och hans hustru Anna Lovisa Samuelsdotter
från Sverige blefvo lefvande innebrända. Dessa
personer bodde en half mil från andra, så att
man vet ej på hvad sätt elden kommit lös.
Om morgonen den 21:e skulle en gosse gå till
bemälde man och vara honom behjelplig att
plöja, men ankommen dit, finner han huset ned-
brändt och intet folk. IKommen tillbaka med
denna törskräckliga underrättelse, begåfvo vi
oss dit 5 man och funno en massa rykande
ruiner af huset. Genom att undersöka när-
mare funno vi dessa två förolyckade. O, min
Gud, hvilken gruflig och hjertskärande syn!
Den kan icke beskrifvas. Det visade sig huru
hårdt de hade kämpat med döden och hado
fallit baklänges och hustrun låg vid jernspi-
sen. Det var förskräckligt att se de lemnin-
var, som återstodo af dem. Då vi sågo desse,
sågo vi en syn, som, Gud vare lofvad, få men-
niskor någonsin hafva sett maken till. Berörde
nan kom hit förliden höst och tog sig land.
Hans hustru deremot qvarblef i Sv Paul på
tt hotell till i mars, då han reste dit efter
ienne. Han har berättat, att han en tid varit vid
maha på Union Pacific-jernvägen och hållit
pisqvarter (boardinghouse). Efter som hans
ttest utvisar, är han född i Annestad för-
amling och hon i Furngstad (2?) törsamling
ch de utvandrade från Olara till Ame-
ika den 3 juni 1868. Skulle någon känna
lessa personer och om de ega slägtingar, var
å af den godheten och underrätta dem derom
ch skrit till undertecknad, emedan de aflidne
fterlemna flera kreatur och mycken värdefull
gendom (property) samt något penningar.
T. 8. Hovde. s