erhöll han en mission till norra Frankrike för att taga reda på dervarande militära krafters och försvarsmedels verkliga styrka. Efter sin återkomst i december utnämndes han till öfverste och chef för ingeniörstaben vid lägret i Nevers. Han mottog denna post i samma ögonblick som Pariserupproret utbröt. Ett meddelande i tidningarne underrättade honom om, attregeringen hade lemnat Paris och att staden var i insur: genternas våld. Rossel betänkte sig icke länge. Han skref genast till krigsministern i Versailles att han beslutit lemna sin post och begifva sig till Paris för att erbjuda sin tjenst åt insurrektionen, och han har sedermera förklarat, att han var fullt medveten om betydelsen af detta steg, men att han icke gjorde det för att vinna ytterligare inflytande, utan emedan han uppriktigt föredrog insurrektionens sak framför regeringens. Efter sin ankomst till Paris satte han sig genast i förbindelse med upprorets ledare och fick befälet öfver 17:de arrondissementets legion. Arrondissementets komitå blef emellertid missnöjd med honom och lät arrestera honom. Genom en af sina officerares medverkan kom han dock snart på fri fot, och nu utnämndes han af dåvarande krigsministern Cluseret till chef för generalstaben, hvilken post han innehade till den 26 april, hvarpå han den 30 s. m. blef utnämnd: till krigsminister. Redan förut hade han innehaft presidiet i den krigsrätt, som kommit till stånd för att summariskt döma de medborgare, som vägrade att kämpa mot den franska armån. De vigtigaste straff som ådömdes voro dödsstraff, tvångsarbete, fängelse, o. 8. v.; det förstnämnda var det vanligaste. I egenskap af krigsminister utvecklade Rossel en stor verksamhet, hvilket kommunens officiella tidning dagligen visade genom dekreter från honom. Han biträddes af en komitå, bestående af Arnold, Avrial, Delescluze, Yridon och Varlin. Den 10 maj dekreterade emellertid kommunen att Rossel skulle arresteras. Han lyckades dock undkomma i sällskap med Gerardin och gömde sig i Paris, tills han den 7 juni arresterades af den lagliga polisen under ett försök att fly, förklädd som jernvägstjensteman. Undersökningskomitn anser nu att han bör ställas inför krigsdomstolen, anklagad för 1) desertion; 2) för att ha deltagit i ett försök att förändra regeringsformen samt att uppväcka inbördes krig genom att väpna borgarne mot hvarandra; 3) för att utan order från de lagliga myndigheterna hafva samlat och beväpnat trupper, försett dem med åmmunition o. s. v.; 4) för att ha tagit befälet öfver väpnade insurgentband, som endast hade för afsigt att plundra och förstöra ; 3) för att ha burit vapen-mot Frankrike. Under det tillfångnatagna medlemmar af kommunen stå inför domstolen, vistas större delen af de undkomna i London. Der befinna sig — enligt en korrespondent till Köln. Zeitung — Felix Pyat, Bergeret, Serailler. Dereure, Vaillant, öfverste Parent, Mögy, Rousselle, kirurg, Roussel, poliskommissarie vid välfärdsutskottet, Forester, sekreterare vid detta utskott, Levrault, Vermesch, redaktör af Pere Duchesne; Lissagaray, den bekante skriftställaren och journalisten, Durand, kommunenrs kassör, Lefrangais och Vesinier, begge medlemmar af kommunen, som skulle hafva blifvit skjutna,