-— AV Louis; hvad är jag i jemförelse med en sådan man? Och han, som aldrig hatat någon menniska, icke ens sin fiende Renaud, Ligans anhängare, förbannade grefve Pappenheim. Den tyske ädlingen hade redan varit en hel dag på Grande-Fortelle; han stannade der två dagar, han stannade tre dagar. Hvarje morgon uppträdde han, lysande som en stjerna, klädd i ständigt nya kläder, bestående af de vackraste och dyrbaraste tyger, och pryddes dessa drägter af finare och mera konstrikt arbetade spetsar än provinsens stoltaste och rikaste slottsfruar bestodo sig. Armand Louis, som allt mer och mer hatade och afskydde grefve Gottfried, förvånade sig öfver att en resandes kappsäck kunde innehålla så präktiga och så talrika kostymer. Hur tarflig såg han icke sjelf äti sin nötta tröja och sin kappa af groft tyg vid sidan af denne bländande grande seigneur? Hvad som ökade hans bedröfvelse och gaf ny näring åt hans motvilja, det var: att vissa saker, som tysken hade, ett vackert vapen, sporrar, värjgehäng m. m., städse erinrade om krigaren och kommo enhvar, som råkade den dermed utrustade, att i honom se något annat och högre än en sådander jungfrupilt, som alltid finnes i furstarnes närhet. Man hade talat om för herr de la Guerche, eller kanske oekså han läst det inågon roman, att qvinnornas hjertan vinnas lättast af den