un rr a ei se TE Are a rar ed ee
I Göteborg 1871.
(Från Dagens Nyheters korrespondent.)
Lördagen den 5 augusti.
Två synnerligen glädjande företeelser: en
stor mängd kreatur, landtbruksredskap och
andra föremål ha funnit köpare, hvaraf
framgår både att det är godt om penningar
och att landtbrukarne väl inse nyttan af
goda afvelsdjur och bästa redskap. Den an-
dra omständigheten, som borde nämnas, är att
under hela den nu slutande veckan har vä-
dret varit det vackraste och varmaste som
kunde önskas, så att härvarande jordbru-
kare haft glädjen veta att deras hö kommit
väl in, såvida vädret varit lika gynnsamt
på aflägsnare orter som i de närmare här-
intill belägna landskapen.
Ofverläggningarne spela mer och mer vid
landtbruksmötena en underordnad roll. Här-
med vill icke sägas, att de som i dem del-
taga ega mindre sakkunskap eller förmåga
att yttra sig offentligt än talarne på förra
landtbruksmöten; men landtbrukarne veta
mer allmänt än förr hvad som kan vara att
säga i deras yrke och de komma pu till
mötena långt mera- för utt se, än för att
höra sådant, som de till stor del kunna in-
hemta - af böcker, tidskrifter och tidningar.
Derföre äro öfverläggningarne sällan bevi-
stade af mer än 30—40 personer.
Emellertid böra de föredrag, som åtskil-
liga på åkerbrukets eller vetenskapens om-
råde utmärkta män här under dessa dagar
hållit öfver några på dagordningen stående
frågor, ha väsentligt bidragit att bibringa
allmännare insigt i dessa frågors stora vigt
för landets ekonomiska utveckling, samt att
utreda och stadga tänkesätten om de rätta
vägarne för framåtgående.
En sådan fråga af den aldra största pe-
kuniära betydelse är till exempel den om
torfvens vigt såsom brännmaterial. Chefen
för geologiska byrån, professor O. Torell,
höll härom ett längre föredrag i går mor-
gon. Han föll icke in i den, tör öfrigt på
sednare tiden mindre hörda jeremiaden öfver
att skogarne i Sverige utödas, utan han fä-
stade uppmärksamheten derpå, att i den mån
skogsegarne lärt sig att på förmånligare sätt
realisera hvad de kunna sälja af sin skog,
desto mera stiga vedpriserna. Då man får
mera för virket i annan form använder man
det heldre så, och förvandlar man det till
ved, vill man ha mera betaldt derför. För-
denskull har det blifvit nödvändigt att
tänka på att draga nytta af vårt outtömliga
lager af torfmossar. För att tillgodogöra
dem har på sednare tiden uppfunnits fyra
olika metoder. Man har tillverkat krantorf
och rörtorf, hvilka hvardera hafva sina stora
fördelar; man har begynt efter en tyskside
att vid Wårgårda tillverka kultorf, som står
öfver de båda andra slagen iändamålsenlig-
het, ) men hvars åstadkommande fordrar
———
) En engelsk maskinfabrikant, hr Davey, har,
bland annat, här utstält en liten vertikal ängma-
skin, som han under flera dagar eldat med kultorf.
Han har funnit att denna kultorf, åt hvilken han
ger det aldra högsta pris, förhåller sig i bränsle-
värde som 15 till 2212, och vid det pris, som kul-
orfven har vid Wärgårda, bör det iexe kosta hälf
ten så mycket att elda med kultorf som med sten:
col. Den omtalta vertikala ångmaskinen visade
ig ega så stora fördelar framför andra genom
annans konstruktion, att red. af denna tidning
estälde en sådan; då den om ungefär 6 veckor
erhålles, skola personer som behöfva smärre rum-
och bränslebesparande och billiga ängmaskiner
kunna - på vårt tryckeri få se ett mönster i denna
fig.
TRY YET nTEE Tr PR Rats kr HAR TT YTRTR TPS TIN VS TE