Sveriges landtbrukare allt mer beflita sig om
ladugårdsskötseln, hvilken obestridligen är
landtmannens säkraste förvärfskälla, Utan att
begå någon öfverdrift kan man säga, att fler-
talet af de olika nötkreatur, gödboskap, får
och svin, hvilka här finnas, skulle väcka upp-
seende såväl uti England som vid andra län-
ders möten af samma slag.
Vi börja vår rond i den byggnad, å hvars gaf.
vel läses Herregårdsrace, Här möta oss sju
tjurar (mellan 2 och 6 år), utgörande alltså lika
många som de, hvilka störde Pharaos sömn, men
längre än till antalet sträcker sig ej heller lik-
heten, ty iättlingarne af den hederliga herre-
gårdsrasen tyckas må som prinsar, att döma ef.
ter deras hull och utseende. Bland dessa sju
märka vi företrädesvis en hvit tjur, från kammar-
herre CO. v. Mecklenburg, Ljung, hvilken tjur, i
Tförbållande till sina 2 år och 47 dagar, nogsamt
visar, att hans egare både föder och göder ho-
nom. Af kor, tillhörande samma ras, finnas här
ej få förtjenta af uppmärksamhet. Dock tyckes det
som ett af kammarherre Carl role, Klågerup,
utstäldt exemplar kanske bistförsvartr sin plats,
hvad utseendet beträffar. Om detta just ej är
fallet med den af hr G. Warholm hiteände kam-
raten, så har hon andra goda egenskaper, såsom
gt. ex. att hon under de senaste 5 åren i medel-
tal mjölkat 1,395 kannor och år 1870 1,667 kan-
nor. Af ungherrskapets feminina del är det egent-
ligen flera exemplar, utställda at hr N. A. Sif-
verschiöld, Koberg, hr G. W. Engholm, Anders-
löf, och kapten Sisten Flack, Svensksund, som
ådraga sig största uppmärksamheten.
Bland tjurar af landtras från 2 till 6 års ål-
der ir isyoverbet en, tillhörig P. Persson, Vins-
löf T Röe, anmärkningsvärd. Denne tjur, grå
till färgen, är född och uppfödd hos utställaren.
Fortsätta vi nu vår rond, der kor och qvigor,
tillhörande denna ras, stå, så se vi åtskilliga
vackra sådana från Heagård, Kolstorp, Viken
m. fl. ställen.
At utländska oblandade boskapsraser har isyn-
nerhet på de senare åren korthornsrasen till
vunnit sig de svenska landtbrukarnes förtroende.
Att här inlåta sig på denna rag företräden fram-
för andra, kan ej komma i fråga; derom må
fackmiinnen orda. Låtom oss hellre inskränka
oss till ett betraktande af dessa med långt gå-
ende anor och stamträd försedda representanter
af denna ras. Se här t. ex. en af dess koryfåer,
Herr ÖOssian, oskyldig både hvad färg och ål-
der angår — tänk, endast 1 år, 302 dagar och
försedd redan med horn — hvars farfars far-
fars farfar var SActon, och hvilkens far var in-
gen mer och ingen mindre än en SBaronet (se
katalogen). Men skämtet afväpnas vid betrak-
tandet af denne förhoppningsfulie stamfader till
en blifvande talrik afkomma, som troligtvis kom-
mer att hedra både sin pappa och Alnarps landt-
bruksinstitut, der hr Ossian födes och upp-
fostras.
I våra dagar, då det talas så mycket om att
ratolska kyrkan går sin undergång till mötes, är
det väl förtjent af uppmirksamhet, att det dock
finns kardinalir, hvilka icke synas lida af de
dåliga tiderna, Ville påtven Pius vid val af
efterträdare endast se till värdighet och kraft,
så rekommendera vi honom att besöka landt-
bruksmötets nötexposition. Säkert skulle han då
vid betraktandet af den från Alnarp komne kar-
dinalen utropa: ille faciet. Äfven vi prote-
stanter böja oss för en sådan kardinult.
Den välbekanta Cederbundska fullblods-kort-
hornsrasen (ursäkta ordets längd) representeras
af flera atkomlingar, som vil uppbiira sin stams
namn och goda rykte. tt värdigt klöfverblad
utgöra de tre bröderna från Nohl, Gulmarsberg
och Vågsiäter. En liten Gray med spiritueli
utseende är den fjerde i detta brödraförbund och
Eynes, ehuru icke äldre än 1 år och 266 dagar,
saart kunna täfla med sina bröder, af hvilka den
äldste, från Vägsiäter, är 4 år, 200 dagar. Hrr
4. Dickson och Stal vsn Holstein ha från sina
egendomar Kyleberg och Heagård hitsändt tjur-
hufvade personligheter, hvilka synas med utma-
nande blickar betrakta sina Cederlundska rivaler
och torde vill kunna tifla med dessa.
Ehura det inom menniskoverlden gäller: da-
merna först, så skall man ändå sikert urgikta
088 att vi först nu egna vår uppmärksamhet åt
det feminina slägtet. För resten, glöm ej att:
Sdet bästa kommer sist. Den likhet finnes mel.
lan menniskoverlden och nötverlden, att i den
sednare såväl som i den förra, ungdom, skönhet
och behag iäro de egenskaper, hvilka mest prisas.
Derför må det ock tillgifvas oss att vi i syn-
nerhet observera sådana qvigfolk som Dot,
Carte Blavche och ännu mer den fagra
Svana (hvilken poesi redan i namnet!) samt
Pauline, nr 21 m. fl. Jemte dessa upgmör ob-
serveras de mera bepröfvade femininerna Viuve
Life, med en mjölkafkastning af 1,500 k:r pr år,
nr 12, i synnerhet mirklig emedan hon utgör ett
lefvande bevis på att en korthornsko vil kan
föda en kalt, i det hon erhållit 9 kalfvar, af
hvilka de sista voro tvillingar. Det är också en
mjölkko af god qvalitet. Från Alnarp finnas
flera utmärkta exemplar, bland hvilka vi nämna
nr I m. fl.
Åyrshirerasen representeras af flera granna
exemplar. En nära 6:årig tjur från Åselstad är
förträfflig; N. v. H. från Kilagården samt nr 93
från Tidaholm iro äfven nelkrjen fönann Tha