AS
I Göteborg 1871.
(Från Dagens Nyheters referent).
För tretio år sedan gjorde den, som skrif-
ver detta, till fots en resa genom mel-
lersta Sverige. Han såg Westergötland från
Wenersborg till Kinnekulle, från Kinnekulle
till Skara, från Skara till Hjo, från Hjo till
Carlsborg. För hans blick står lifligt bilden
af Westgötaslättens låga, grå stugor, dess
trädesgärden, dess klena sädesfält, dess då-
liga diken — så vida diken funnos — dess
underhaltiga redskap. Westergötlands van-
rykte för ett illa skött jordbruk var för-
tjent.
Nu har han åter i flera riktningar korsat
denna provins. Hvilken förändring, hvilket
framåtskridande mötte icke blicken! Icke
äro på den ej -.skogbärande bygden husen så
höga och: talrika som i landskaper längre
upp i landet, men hvad som sparats i detta
hänseende har kommit jorden till godo. Cir-
kulationsbruket är allmänt infördt; kreaturen
svältfödas ej längre ; man ser öfverallt god
redskap; och detta år isynnerhet är man
färdig nyttja det något hyperboliska uttryc-
ket att tegarne digna under skördarnes
tyngd.
Till denna förändring, som det svenska
jordbruket i alla landskap, om än icke alle-
städes i lika stör mån, undergått på tretio
år, ha många orsaker bidragit: den långa
freden, som det icke lyckades krigspartiet
att afbryta år 1863 och som enhvar bör af-
skrämnia det från: att heller hädanefter för
Danmarks skuld störa; skiftesverkets fort-
gång; hushållningssällskapernas och landt-
bruksskolornas verksamhet; samt väl äfven,
till ett ej ringa mått, landtbruksmötena med
deras utställningar.
Det första allmänna svenska landtbruks-
mötet hölls i Stockholm 1846; det andra
följande år på samma ställe. Deltagarnes
antal minskades då från 650 till 528; cn
dast 46 kreatur förevisades det enaåret, och
det nästa mötets kreatursantal, om än mer
än fördubbladt, var likväl att anse som allt-
för litet; af redskap och ladugårdsalster
företedde ingendera utsfällningen mer än
omkring 40 nummer. Man ivsåg att det
icke var lämpligt att förlägga dessa möten
ofta på samma ort. Nästa möte hölls der-
för icke i hufvudstaden utan i Norrköping;
antalet deltagare steg ej till mer än 446;
expositionen var föga rik. I Malmö och
Örebro åren 1849 och 1850 — det var då
som folkets uppmärksamhet blifvit genom
skandinavernas agitation dragen från dess
egna angelägenheter — reducerades freqven-
sen mer och mer. Man insåg att de ock
följde alltför ofta på hvarandra.
Efter 1850 ha 7 allmänna landtbruksmö-
ten hållits, nemligen i Lidköping, Upsala,
Jönköping, Göteborg (1860), Carlstad, Malmö
och Stockholm (1868). Vid tre af dessa
möten voro 1.500 å 1,800 deltagare anteck-
nade. Utställningarne spelade en alltmera
betydande roll. Vid mötet i Malmö 1865.
uppvisades 746 kreatur; vid det derpå föl-
jande i Stockholm icke mindre än 831. De
till priser bestämda anslag hade ock ansen-
ligt förökats, nemligen: från 1,500 till 4,500 I
och från 4,500 till 25,000 rdr. i
Bestyrelsen för det trettonde allmänna sven- i
ska landtbruksmötet, som den 1 augusti öpp-
nades i Göteborg, har med en framgång,
som redan synes vara gifven, sträfvat der-
hän att mötet skall blifva i alla afseenden