ningar. — Flera korrespondenser till Times
ionehållö om den franska armån åtskilliga
betraktelser, hvilka förtjena uppmärksamhet
dels derför att de framstälts af män, som
under hela kriget varit vittnen till samma
armås verksamhet, dels derför att de öfver-
ensstämma med hvad insigtsfulla franska
förfättåre sjelfva framhållit: Sålutida skrif-
ver en korrespondent: Den ledande tanke,
som för ögonblicket beherrskar alla partier
i Frankrike, är hämnd för Sedan, och alla
medleinmarne af armbutskottet i Versailles
sysselsätta sig med att finna det Bätt; på
hvilket man lättast skall kunna utrusta en
väpnad styrka för att upptaga striden med
Tyskland. Man ämnar uppsätta en stående
armå6. på 3ä 3 800,000 man, som skola ut-
skrifvas efter de i Tyskland rådande prin-
ciperna. Hvarje fransk medborgare skall
vara skyldig att tjena 4 år i linien, hvars
efter han i 10 år står i reserven med eh
månads årlig vapenöfning. På detta sätt
och med en årlig utskrifning af 165,000
mån skulle man snart kunna uppställa
1,600,000 man. Lyckligtvis för Europa —
tillägger korr, — behöfver detta system 14
år för att kunna genomföras. Dessutom är
det isynnerhet den inre organisationen, som
företer svårigheter. Disciplinen och ordnin-
gen bland dessa soldater är icke god. anda
sedan 1850 har disciplinen alltjemnt för-
sämrats. Redan i Krimkriget 1855 var den
sämre än i Ludvig Filips tid; år 1859 uti
Italien var den nästan alldeles förlorad;
Algier och Mexiko ha tillintetgjort återsto-
den, och år 1870 var den totalt försvunnen.
Endast genom införandet af den strängaste
disciplin och uppmärksamhet på tjensten
både bland officerarne och manskapet kan
frangka armen pånyttfödas. Den franska
soldaten måste lägga bort sina dåliga vanor
och lära sig blygsamhet och tystnad; han
måsto lära sig att hysa aktning både för
sina officerare och sig sjelf.
Rommunalvalen i Paris i måndags, hvarom
ännu ej några närmare detaljer inlupit, hafva
försiggått med all ordning. De moderat-
republikanskt sinnade kandidaterna hafva
erhållit majoritet.
Krigsrätterna började i måndags i Ver-
gailles sina förhandlingar. De ega rum i
ridskolans hus.
General Buisson, chef för Paris-franc-
tireurerna under kommunens dagar, har
häktats i Rouen, just som han var färdig
att gå ombord till England.
De tyska trupperna hafva utrymt Amiens
och Rouen, under stort jubel å befolknin-
gen8 sida.