äro så gynnade af omständigheterna, att de
drifva landtbruk eller industri, äro mycket
ofta vida bekanta för duglighet och insig-
ter. En f. d. slaf vid namn Montgomery
sköter nu nära Wicksbourg i Mississippi en
plantage, som tillhör Josef Davis, on broder
till Sydstaternas president. Då han till-
fullo insett, att han icke på egen hand med
fördel kunde upptaga striden med de hvita,
har han antagit ett hundra negrer och tilläm-
par det kooperativa systemet på sitt landt-
bruk. Ett af intressenterna valdt råd styr
plantagen, en understödskassa för sjuka och
orkeslösa är bildad, och man samlar en fond
för att gifva företaget större kraft och ut-
sträckning. Äfven finnes bland de nya fri-
gifne många utmärkte läkare och rättslärde.
Skolorna göra ofantligt mycken nytta. Hvar
dag inrättas nya, och Söderns egendoms-
egare, som åsett deras upprättande med för-
argelse och lagt alla möjliga hinder i vägen
för dem, börja nu i stället att verka för
dem. De ha ändtligen lärt sig rätt inse,
hur mycket vinnes genom att förvandla en
okunnig, grof och illasinnad slafbefolkning
till goda och nyttiga medborgare.
Man spårar således i Förenta Staterna en
stark sträfvan efter att höja de frigifna
negerslafvarne till samma andliga stånd-
punkt som de öfriga medborgarne. Man
har insett, att det icke är nog att erkänna
och proklamera likhet i rättigheter, afskaf-
fande af privilegier, allmänt tillträde till alla
ställningar i lifvet, utan att detta sker med
vederbörlig omsorg för att icke okunnighet och
brist på andlig bildning skola vålla, att dessa
frihetens välgerningar snarare blifva till
skada än gagn. Genom en grundlig och
omfattande undervisning ha Fristaterna satt
jvinnan i stånd till att draga nytta af det
öga inflytande, som fallit på hennes lott,
och genom samma medel blifva de frigifne
atte i tillfälle att häfda sin plats såsom
rio medborgare i i en L fri stat.