este konen ORON
Hvilken mening och hvilka rätt-
visa fordringar äro fästade
vid begreppet skattejord
i Sverige?
Regeringen har fattat sitt beslut om ur-
tima riksdag, för att vinna en afgörande be-
handling af försvarsfrågan. I stöd af förut
välbekanta åsigter derutinnan, vill utan tvif-
vel regeringen uti princip fortfarande bibe-
hålla indelningsvorket och dermed inblanda
den modernare iden af allmän värnephgt.
Frågan gäller härigenom ej en ringa uppoffring
eller en skyldighet af jordegaren, såsom man
vanligen, utan kännedom om förhållandet, pre-
dikar, utan vida mera — jordbruket står på väg
attZåter uppoffras eller uppoffra sig sjeljt —
att med ett ord ej allenast bibehålla den
tryckta skatteställning som det af ålder
innehaft, utan ohjelpligt krossas genom å-
tagandet af en börda, hvarigenom det beröf-
vas sin bästa arbetskraft under sin korta
sommar och brådaste årstid, hvars värde
för jordbrukarens existens äfven den, som
aldrig befattat sig med jordbruk, borde kunna
inse och hvars förlust cj står i något
förhållande till de uppoffringar, som den fler-
åriga personliga virnepligten inom andra
yrken och klasser kan medföra, Förklarin-
gen bör ligga för öppen dag utan att här
behöfva mer än vidröras.
Det af regeringen och icke-jordbrukande
klasser, det vill säga just de elementer inom
samhället som hafva ordets makt, på senare
tiden ådagalagda :sträfvandet att upphöja
kronans eller det allmännas rätt tlroterings-
bördan på jorden inom värt land såsom po-
litisk trosdogm, eller att man bör anse så-
som en oomtvistad sak att jordegaren är
bunden dervid såsom vid hvarje annan jor-
den vidhängande utlaga till ktonan, måste
på det allvarsammaste uppfordra alla dem,
som representera jorden och jordbruksintres-
set, till -uttryckande af en fullt medveten
rätt till protest mot den orättvisa som, i
fråga om försvarsverket, inom loppet af detta
århundrade tagit skon af rätt;
Man vill nemligeön påstå att 1812 års pa-
triotiska bondestånd uppfattade sin skyldig-
het mot. staten, när det utan ifrågasatt rubb-
ning af jordens förhållande till kronan i
och genom indelningsverket åtog sig ett års:
allmän extra beväring, hvilket på en senare
riksdag af samma bondestånd godvilligt öka-
des till 2-års personlig tjenstetid. Detta
sätt att uppfatta saken ställer, såsom man
ser, roteringsbördan på jorden i jemnbredd
med de grundskatter till kronan, hvilka den
af gammalt måst åtaga sig eller såsom ett
vid jorden häftande, odisputabelt real-onus,
Prejudikatet var olycksbringande, ty det
ställde ej försvarsfrågan på sin rätta plats
såsom en för alla gemensam och lika sKkyl-
dighet, när det gamla indelningsverket vi-
sade sig vara otillräckligt. Men, fastväxt i
vamor och tänkesätt, såsom organisationen
nu är inom den del af armån som deraf
bildats, hotar nu detta 1812 ärs bondestånds
medgifvande att genom en ny amalgamering
af. två oförenliga elementer åstadkomma
en olikartad o:ganisation, hvars natur ej kan
på förhand bestämmas, men hvars hela landt-
bruksnäringen inom landet förtryckande och
försvårande verkan ej af den om förhållan-
det erfarne kan förnekas, utan måste ansos
såsom. alldeles gifven. Följden skall såle-
des blifva en motvillighet hos den stora
TN EA SS ant TVR Lö a Lt SR: gån Ts MAST 2 a Pe SELL AT
