missionssamfundet, hade öfver 45,000 frank
i månadtlig inkomst, och likväl var denna
summa vtan tvifvel otillräcklig att afhjelpa
så iilycken fysisk och moralisk nöd. Kon-
gressen beviljade 45 millioner till de ofvan
nämda byråerna, hvilkas högsta ledning af
Lincoln anförtroddes åt general Howard, som
i ett af de sista slagen hade förlorat sitt
ena ben. Det är omöjligt att göra sig ett
begrepp om hvad dessa byråer sedan sin
Uppkomst ha uträttat; de erbjödo de olyck-
lige, som skulle göras till menniskor och
medborgare, all slags hjelp, Man måstein-
rätta lika många lasarett som skolor: från
1861 till 1866 lade 400,000 frigifna fyllt
48 läsarett, hvilka voro inrättade uteslu-
tande för dem, och öfver 24,000 af dem
dukade under för elände, utmattning och
sår, fångna i striden för den sak, som till-
försäkrade dem friheten. Vid krigets slut
hade 40,000 frigifna i regementsskolorna lärt
att läsa och skrifva,
Hur stor den hänförelse än var, som be-
själade de män och gqvinnor, hvilka åtogo
sig de frigifnes undervisning, kräfde dock
det ödupphörligt växande antalet skolor —
vid början af 1868 räknade man 4,000 —
en större personal än Nörden och Vestern
kunde lemna. Generalerna och öfverinten-
denterna visste råd härför genom att upp-
rätta normalskolor för de svarta och öfver-
lemna åt dem sjelfya att meddela andra de-
ras kunskaper, så snart de hade lärt grun-
derna för skrifning, läsning och räkning.
De svarte blefvo sålunda sjelfva lärare, och
år 1868 voro 1,200 skolor under ledning af
negrer. Ett enda drag är tillräckligt för
att åskådliggöra hvilken vigt desse fästa vid
undevisningen: 1869 hade i Louisiana på
grund af invånarnes rika bidrag funnits
skolor nog för att lemna - 50,000 frigifna
uädevisning ; men ehuru bidragen i följd af
tryckande förhållanden sedermera inflöto min-
dre rikligt, förlorade de svarte dock icke
modet: De erbjödo sig att erlägga en sär-
skild afgift för sina barns uppfostran, utan
stt dock fritagas från de allmänna skatte-
bördorna. (Forts.)