Teatrarne
på Djurgården utveckla en rastlös verksamhet.
Går man till Djurgårdsteatern mottages man
af Skrattmenniskan, hvilken, huru stym-
pad och vanställd hon än är, lyckas draga be-
tydligt med hvardagsmenniskor och annat
menniskovänligt folk till den scen, der hon
uppenbarar sig. Och det är inte heller så
mycket att undra på, ty stymparen-bearbeta-
ren har handskats med Hugos Menniska på
ett sätt, som visar att han alls icke är någon
stympare i vanlig mening -— han har gjort så myc-
ket, man rimligen kan begära. Inte rår han
för att en menniska, som skapats i Hugos
rymliga hjerna, icke rätt väl låter inpassa sig
inom en ram af 5 akter, 2 tablåer, 1 prolog
och en tidsrymd af 3 timmar 40 minuter, noga
räknadt! Hvad det vanställda ansigtet beträf-
far, är det inte heller så farligt; det skrära-