Under öfverläggningen i franska nätionalförsämlinget äångående upptagandet af det stora franska lånet uppträdde, som bekant, hr Thiers med ett märkligt anförande, hvaruti öfverläggningens hela intresse med skäl kan sägas vara koncentreradt: Det var, ett af de Bästa tal, som republiköns öfverhifvud under sin långa offentliga bana hållit. Redan i går refererade vi i största korthet ågra af dess mera snmärkningsvärda stiällen; i dag meddela vi innehållet deraf något utförligare: Är det sannt, frågar Thiers, att Frankrike efter ett krig, som är utan like i verldshistorien, är ur stånd att uppfylla sina förbindeler? Jag kar såfom en hederlig inäh hoga egrundat dennä fråga, och mitt svar är följande: Frankrike skall kunna bära de: bördor, om belasta detsarnma: Under kejsardömet bedrefs det köhnstgreppet att förhemliga ländets verkliga finansiela ställning, i det att man styckade sönder budgeten, så att det var möjligt att få en klär öfverbligk af honom, Men en verklig budget miste företes i sin helhet. Kejsardömets verkliga budget omfåt tade 2,110 eller 2,120 millioner; man trödde allmänt endast 1.600 millisner. Det är fannt, att on ihärdig opposition under kejsärdömets sista tid hade genomdrifvit inskränkningar i budgeten; han uppgick dock ännu till 2 millinrder då kriget öfverraskade oss alla; Viselligen förutsag regeringen icke ännu kriget då han framlades, men hvarje fel straffar sig förr eller senare sjelf. Man lysskade icke till oss, då vi år 1866 rådde till aft hindra kriget mellan Preussen och Österrike; Hiån insåg icke huru dåraktig den politik var, som tillät täbbandet af jemvigten i KHuropa. Då för tiden Såde jäg, ätt män eftef felet vid Sadowå blott hade ytterligare ett fel att begå: att åter vilja godtgöra Sadowa, innan man dertill vore i politiskt och militäriskt afseende beredd. Då khohenzollerns kandidatur uppdök, var mau hvärken politiskt eller militäriskt förberedd. Hi von Beust och grefve Andraåsy ha försäkrat inig, att de då sagt till Frabkrike: Räkna icke på öss; stämhinfon är sådan att Vi icke känna ingripa. Vi i. i ade så!edes itga butidsförvatidter. Kika litet beredda vöro vi i militäriskt afseende. Jag Jät säga regeringen detta, lika väl som jag sade det från tribunen. Ingenting hjelpte; vi indrogos i detta krig; som kostat oss 8 milliarder och tillfogat oss förödmjukelser, för hvilka Frankrike icke vår skåpadt, mot Kvilka dess ärorika förflutna tid protesterar ocH efter hvilka det, såsom jag hoppas, i ei framtid åter skall resa sig. Vår budget var på fredsfot. Vi måste upptagå ett krigslän,i England upptaga ett lån på galiska betungande vilkor, pålägga departementen gånska tryckande bör dor. Jag hör till dem; hvilka kunna fatta krigets fortsättånde efter Sedan. Jag beuudrar Paris belägring och är åf den åsigt, att man icke berde se på några hundra millioner, då det gällde att hålla hufvudståden ett pår månader. Welet började, då man utsträckte kriget till Toire, utan hopp om att kunna bilda dugliga armeer, Hade vi vid denni tidpunkt slutit fred; hade vi nu haft att be tala 2!1, rmilliarder och äfträdandet äf land område hade varit af mindre omfång. Genom krigets fortsättande har iman upptrifvit krigs kostnaderna med 14600 till 1,700 millioner. De, som förklarat kriget, ha dömt oss till en utgift af 4 milliarder; de, som fortsatt detsamma, ha fördubblat denna utgift. Men upphofsmännen till det förra felet äro äfven saker till det senare. Hela olyckan härleder sig från dem; hvilka öppnade striden utan att vara tillräckligt förberedda. Jag. säger hvad jag har sett; jag tror, att historiens dom skall blifva densamma. teen ns us AR EN RR AA AT NL TA KR RR Te AN