Under öfverläggningen i franska nätional-
försämlinget äångående upptagandet af det
stora franska lånet uppträdde, som bekant,
hr Thiers med ett märkligt anförande, hvar-
uti öfverläggningens hela intresse med skäl
kan sägas vara koncentreradt: Det var, ett
af de Bästa tal, som republiköns öfverhif-
vud under sin långa offentliga bana hållit.
Redan i går refererade vi i största korthet
ågra af dess mera snmärkningsvärda stiäl-
len; i dag meddela vi innehållet deraf nå-
got utförligare:
Är det sannt, frågar Thiers, att Frankrike
efter ett krig, som är utan like i verldshisto-
rien, är ur stånd att uppfylla sina förbindel-
er? Jag kar såfom en hederlig inäh hoga
egrundat dennä fråga, och mitt svar är föl-
jande: Frankrike skall kunna bära de: bördor,
om belasta detsarnma: Under kejsardömet
bedrefs det köhnstgreppet att förhemliga län-
dets verkliga finansiela ställning, i det att
man styckade sönder budgeten, så att det var
möjligt att få en klär öfverbligk af honom,
Men en verklig budget miste företes i sin
helhet. Kejsardömets verkliga budget omfåt
tade 2,110 eller 2,120 millioner; man trödde
allmänt endast 1.600 millisner. Det är fannt,
att on ihärdig opposition under kejsärdömets
sista tid hade genomdrifvit inskränkningar i
budgeten; han uppgick dock ännu till 2 mil-
linrder då kriget öfverraskade oss alla; Vis-
elligen förutsag regeringen icke ännu kriget
då han framlades, men hvarje fel straffar sig
förr eller senare sjelf. Man lysskade icke
till oss, då vi år 1866 rådde till aft hindra
kriget mellan Preussen och Österrike; Hiån
insåg icke huru dåraktig den politik var, som
tillät täbbandet af jemvigten i KHuropa. Då
för tiden Såde jäg, ätt män eftef felet vid
Sadowå blott hade ytterligare ett fel att begå:
att åter vilja godtgöra Sadowa, innan man
dertill vore i politiskt och militäriskt afseende
beredd. Då khohenzollerns kandidatur upp-
dök, var mau hvärken politiskt eller militä-
riskt förberedd. Hi von Beust och grefve
Andraåsy ha försäkrat inig, att de då sagt
till Frabkrike: Räkna icke på öss; stämhin-
fon är sådan att Vi icke känna ingripa. Vi
i.
i
ade så!edes itga butidsförvatidter. Kika litet
beredda vöro vi i militäriskt afseende. Jag
Jät säga regeringen detta, lika väl som jag
sade det från tribunen. Ingenting hjelpte; vi
indrogos i detta krig; som kostat oss 8 milli-
arder och tillfogat oss förödmjukelser, för
hvilka Frankrike icke vår skåpadt, mot Kvilka
dess ärorika förflutna tid protesterar ocH efter
hvilka det, såsom jag hoppas, i ei framtid
åter skall resa sig. Vår budget var på freds-
fot. Vi måste upptagå ett krigslän,i England
upptaga ett lån på galiska betungande vilkor,
pålägga departementen gånska tryckande bör
dor. Jag hör till dem; hvilka kunna fatta
krigets fortsättånde efter Sedan. Jag beuu-
drar Paris belägring och är åf den åsigt, att
man icke berde se på några hundra millioner,
då det gällde att hålla hufvudståden ett pår
månader. Welet började, då man utsträckte
kriget till Toire, utan hopp om att kunna
bilda dugliga armeer, Hade vi vid denni
tidpunkt slutit fred; hade vi nu haft att be
tala 2!1, rmilliarder och äfträdandet äf land
område hade varit af mindre omfång. Genom
krigets fortsättande har iman upptrifvit krigs
kostnaderna med 14600 till 1,700 millioner.
De, som förklarat kriget, ha dömt oss till en
utgift af 4 milliarder; de, som fortsatt det-
samma, ha fördubblat denna utgift. Men upp-
hofsmännen till det förra felet äro äfven saker
till det senare. Hela olyckan härleder sig
från dem; hvilka öppnade striden utan att
vara tillräckligt förberedda. Jag. säger hvad
jag har sett; jag tror, att historiens dom skall
blifva densamma.
teen ns us AR EN RR AA AT NL TA KR RR Te AN